Ulf Kristersson ger besked till Erdoğan

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) går nu personligen ut och besvarar Recep Tayyip Erdoğans krav från tidigare idag.

Förbjud koranbränningar i Sverige.

Det var det nya kravet som Turkiets president Erdoğan presenterade i förmiddags.

Reaktionerna kom omedelbart. Bland annat rapporterades om flera upptäckta brända och skändade koraner i Blekinge och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) gick ut och sade att religion inte är en del av de båda ländernas överenskommelse.

Kristerssons svar

Nu svarar även statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdoğans nya krav.

Han låter meddela att det inte är aktuellt, eller ens diskuteras, att ta efter exempelvis Finland och förbjuda aktioner som att elda upp koranen.

Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga, säger han till Expressen.

"De menar allvar"

Kristersson upprepar det han sagt tidigare, att det är lätt att förstå den turkiska ilskan och att det som är lagligt inte behöver vara lämpligt.

Han säger samtidigt att det inte påverkar överenskommelsen, men förnekar inte att Turkiet menar allvar med sitt krav.

– Jag tror alltid att de menar allvar. Men jag tror att vi behöver komma tillbaka till de samtal som vi har haft löpande under lång tid. Det kräver i sin tur att vi har ett samtalsklimat mellan våra länder som är lugnt och sansat. Därför har jag har sagt att jag tycker att det här också är tiden för alla i Sverige att besinna sig lite grann, säger Kristersson till samma tidning.

Kampanjer mot Sverige växer

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad häromveckan har de desinformationskampanjer, som pågått mot Sverige under en längre tid, fått ytterligare fart.

Det som nu pågår går inte att jämföra med exempelvis den kampanj som målade upp socialtjänsten som en aktör som kidnappar muslimska barn, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Det vi ser är en väldigt mycket hårdare ton i de här kampanjerna som drivs, säger han till Svenska Dagbladet.

– Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det “islamfientliga väst”.

Hotade svenska folket

I mängder av inlägg på sociala medier sprids falska och tillspetsade bilder av Sverige. Kampanjerna antyder också att det är de svenska myndigheterna som står bakom koranbränningen.

Under gårdagen skickade en turkisk hackergrupp ett mejl till SVT där man hotar att sprida “känslig data” om svenska folket.

– Om ni skändar koranen en enda gång till, då kommer vi börja sprida svenskars känsliga personliga data, uttrycker gruppen.

LÄS MER: Sverige framställs som "legitimt mål" för terrorism

LÄS MER: Allvarlig oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen