Ulf Kristersson ger besked till Erdoğan

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) går nu personligen ut och besvarar Recep Tayyip Erdoğans krav från tidigare idag.

Förbjud koranbränningar i Sverige.

Det var det nya kravet som Turkiets president Erdoğan presenterade i förmiddags.

Reaktionerna kom omedelbart. Bland annat rapporterades om flera upptäckta brända och skändade koraner i Blekinge och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) gick ut och sade att religion inte är en del av de båda ländernas överenskommelse.

Kristerssons svar

Nu svarar även statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdoğans nya krav.

Han låter meddela att det inte är aktuellt, eller ens diskuteras, att ta efter exempelvis Finland och förbjuda aktioner som att elda upp koranen.

Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga, säger han till Expressen.

"De menar allvar"

Kristersson upprepar det han sagt tidigare, att det är lätt att förstå den turkiska ilskan och att det som är lagligt inte behöver vara lämpligt.

Han säger samtidigt att det inte påverkar överenskommelsen, men förnekar inte att Turkiet menar allvar med sitt krav.

– Jag tror alltid att de menar allvar. Men jag tror att vi behöver komma tillbaka till de samtal som vi har haft löpande under lång tid. Det kräver i sin tur att vi har ett samtalsklimat mellan våra länder som är lugnt och sansat. Därför har jag har sagt att jag tycker att det här också är tiden för alla i Sverige att besinna sig lite grann, säger Kristersson till samma tidning.

Kampanjer mot Sverige växer

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad häromveckan har de desinformationskampanjer, som pågått mot Sverige under en längre tid, fått ytterligare fart.

Det som nu pågår går inte att jämföra med exempelvis den kampanj som målade upp socialtjänsten som en aktör som kidnappar muslimska barn, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Det vi ser är en väldigt mycket hårdare ton i de här kampanjerna som drivs, säger han till Svenska Dagbladet.

– Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det “islamfientliga väst”.

Hotade svenska folket

I mängder av inlägg på sociala medier sprids falska och tillspetsade bilder av Sverige. Kampanjerna antyder också att det är de svenska myndigheterna som står bakom koranbränningen.

Under gårdagen skickade en turkisk hackergrupp ett mejl till SVT där man hotar att sprida “känslig data” om svenska folket.

– Om ni skändar koranen en enda gång till, då kommer vi börja sprida svenskars känsliga personliga data, uttrycker gruppen.

LÄS MER: Sverige framställs som "legitimt mål" för terrorism

LÄS MER: Allvarlig oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen