NATO: Erdoğan ställer nytt krav på Sverige

2023 02 01

Turkiet kommer att säga nej till den svenska Natoansökan så länge som koranbränning är tillåtet i Sverige.

Det uppger landets president Recep Tayyip Erdogan i ett i det turkiska parlamentet, rapporterar TRT World.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till erat tillträde i Nato, säger Erdogan enligt nyhetssajten.

Erdogans uttalande möttes av rungande applåder.

Vidare konstaterar presidenten att Turkiet ser ”positivt” på utvecklingen i Sveriges grannland Finland.

– Men när det kommer till Sverige är vi inte positiva, tillägger han.

Öppnat för Finland

Erdogan har tidigare öppnat för att säga ja till Finland och nej till Sverige.

I söndags framhöll presidenten att Turkiet kan ge ett besked om Finlands Natoansökan som kommer att ”chocka Sverige”.

Erdogan öppnade för att ”ge ett annat budskap till Finland”.

– Och när vi ger dem detta annorlunda budskap om Finland så kommer Sverige att bli chockat. Men bara om Finland inte gör samma misstag, sa Erdogan i ett tv-uttalande.

Gotland hotas

Försvarsexperten Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, pekar ut flera risker med ett scenario där Finland ansluter utan Sverige.

Bland annat skulle Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt.

– Det skulle bli dyrare och mer besvärligt än om vi gjorde det med våra nordiska och baltiska grannar och Nato, säger Kjell Engelbrekt, till SVT Nyheter.

Finland står fast

Finland står fast vid att landet vill gå med i Nato tillsammans med Sverige.

– Vi vill gå med i Nato samtidigt som Sverige, men vi kan inte påverka Turkiets eller Ungerns tidtabeller, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto enligt Svenska Yle.

Vidare förklarar ministern att Finlands förhoppning är att man tillsammans med Sverige är Natomedlemmar före Natos möte i Vilnius i juli.

– Vi ser inte det som ett alternativ att gå med i Nato utan Sverige, understryker Haavisto.

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen