Allvarliga uppgifter gällande Sverigebilden

2023 01 31

Sverige framställs som ett “legitimt mål” för terrorism.

Flera länder har riktat hårt kritik mot Sverige efter det att Rasmus Paludan tillåtits bränna koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Bland annat har Saudiarabien, Jordanien och Kuwait fördömt händelsen, medan protester tagit plats i såväl Irak som Pakistan.

Nu kommer uppgifter om att partiledare under kvällens möte med statsministern kommer få information om att en omfattande desinformationskampanj riktats mot Sverige, uppger Expressen.

Viktigt möte

Närvarande vid kvällens väntas kommer statsminister Ulf Kristersson (M) och samtliga partiledare att vara.

Även Säpo, Myndigheten för Psykologiskt Försvar och UD väntas delta.

Sverige beskrivs som ett “legitimt mål” för terrorism och såväl hot som våldsbejakande budskap uppges vara mer omfattande än tidigare.

Riktar kritik

Socialdemokraternas Magdalena Andersson, som kommer delta på mötet, menar att hon är kritisk till Sverigedemokraternas agerande under den senaste tidens händelser.

– Jag är beredd att stötta regeringen på alla sätt som jag kan i den här situationen. Men tyvärr kan jag konstatera att Sverigedemokraterna, som också sitter i regeringens inre kabinett, agerar på precis motsatt sätt, säger Andersson enligt SVT.

“Inrikespolitiskt krig”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson var snabb med att svara på uttalandet.

– Jag befarar att Socialdemokraterna och Andersson kommer använda det här mötet i helt andra syften än som ett informationsmöte, och föra ett inrikespolitiskt krig. Gör de det, kommer vi få kriga tillbaka, säger Åkesson enligt Expressen.

Känsliga tider

Till följd av Rasmus Paludans koranbränning har Turkiet riktat stark kritik mot Sverige och president Recep Tayyip Erdogan menar att han inte vill se Sverige i Nato.

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan och menar att det fortfarande finns krav som måste uppfyllas.

Bland annat handlar kraven om att överlämna personer som landet anser vara terrorister.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen