Ryssland rasar mot ännu ett grannland

2023 01 23

Ryssland drar ned rejält på de diplomatiska förbindelserna till Estland.

Det meddelar Putinregimens utrikesministerium i dag, måndag, rapporterar Reuters.

Anledningen är att man anser att grannlandet tillika Natomedlemmen Estland uppträder rasistiskt gentemot Ryssland.

– Den estniska regimen har fått vad den förtjänar, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet.

"Total russofobi"

Den ryska retoriken trappades upp även mot grannlandet Litauen i samband med att landet försökte stoppa godstransporter till Kaliningrad.

Men nu är det alltså ett annat land som hamnat i ryskt fokus för märkliga anklagelser.

Ryssland skickar bland annat hem ett estniskt sändebud som svar på Estlands drag att reducera personalstyrkan på den ryska ambassaden i Tallinn.

– De senaste åren har det estniska ledarskapet ändamålsenligt förstört hela vidden av relationer med Ryssland, säger det ryska utrikesministeriet i ett uttalande.

– Totalt russofobi. Odlingen av fientlighet mot vårt land har eskalerats av Tallinn till den grad att det blivit statlig politik, fortsätter ministeriet.

Ska "avnazifiera Europa"

Både före och efter invasionen har Ryssland uttryckt sig som en “nazistisk” regim i Ukraina.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar, sade Vladimir Putin i ett tal bara några dagar efter den fullskaliga invaderingen av landet.

Den ryska regimen har också jämfört såväl den ukrainska president Volodymyr Zelensky som väst och USA med Adolf Hitler och att man ska “avnazifiera hela Europa”.

"Nazistisk nonsens"

Även Estland har utsatts för grova jämförelser med Nazityskland i flera synnerligen märkliga uttalanden av Putinregimen.

Inte minst efter att landet i somras krävde ett stopp för ryska medborgare att resa in i Europa.

– Det här är ytterligare nazistiskt nonsens, uttryckte bland annat Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och ordförande för landets säkerhetsråd

Kritik mot Nato

Förra året riktade Estland hård kritik mot Nato efter anklagelser om att militäralliansens försvarsstrategi inkluderade att avvakta en längre tid om Ryssland skulle invadera baltstaterna Estland, Lettland eller Litauen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, sade landets premiärminister Kaja Kallas till Financial Times.

Nato lovade därefter att se över sina beredskapsplaner.

Foto: Russian Embassy UK

Text: Redaktionen


TUNG VARNING: ”USA kan stänga ner Danmark”

2025 03 26

Tonläget mellan USA och Danmark har intensifierats i veckan.

Detta efter att den amerikanska administrationen återigen vänt blicken mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Vicepresident JD Vance och USA:s nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz ska besöka ön i slutet av veckan. Den officiella förklaringen är att JD Vances hustru ska delta i ett hundspannslopp på ön den 29 mars – men i Danmark talas det om att besöket är politiskt motiverat.

– Det är en oacceptabel press som läggs både på Grönland och på Danmark i den här situationen, har Danmarks statsminister Mette Frederiksen sagt till TV2.

Nu skärper dessutom president Trump tonen ytterligare.

– Vi måste ha Grönland. Vi behöver Grönland för internationell säkerhet och trygghet. Vi måste ha det, säger han i en intervju med podcastprofilen Vince Coglianeses.

Experten varnar: ”Kan stänga ner Danmark”

Trump har inte uteslutit att använda militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland.

Nu varnar flera danska experter för att USA har förmåga att slå till blixtsnabbt mot Danmark.

It-experter pekar på att Danmark är extremt beroende av amerikanska techbolag.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slår larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger han till TV2.

"Svårt att ändra på"

Ivan Bjerre Damgaard, professor vid institutionen för datavetenskap vid Århus universitet, delar riskbedömningen.

Samtidigt betonar Damgaard att president Trump inte kan bestämma hur amerikanska teknikföretag ska agera i förhållande till andra länder.

I alla fall inte i dagsläget.

– Egentligen är det ett problem som alltid har funnits, men som ingen har gjort något åt. Det är svårt att ändra på just nu, men det är viktigt att ha en plan för hur vi undviker att bli ännu mer beroende av en leverantör, säger experten till den danska tv-kanalen.

Foto: Fanoutlookdk resp Wallner

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för arbete hemifrån

2025 03 26

Antalet svenskar som arbetar hemifrån har ökar markant.

I dag jobbar dubbelt så många hemifrån jämfört med tiden före coronapandemin.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt myndigheten arbetade 46 procent av de sysselsatta i någon utsträckning hemifrån under fjolåret. Det är en ökning med cirka 26 procentenheter sedan 2008 och en fördubbling sedan 2019, året innan coronapandemin tog fart i Sverige.  

– Andelen som arbetar hemifrån har fördubblats jämfört med före pandemin. Den totala arbetade tiden är också högre bland dem som arbetar hemifrån, säger Stefan Andersson, statistiker på SCB och rapportförfattare.

Det senaste året har det dock skett en liten avmattning.

– Efter pandemin har andelen som ofta arbetar hemifrån avtagit något. Mellan åren 2023 och 2024 sjönk andelen med knappt 1 procentenhet, säger Sandra Medenica, statistiker på SCB och rapportförfattare.

Storstadsfenomen

Det är framför allt fast anställda i åldersgruppen 30-54 år som arbetar hemifrån. Enligt statistiken arbetar personer i åldersgruppen hemifrån minst hälften av dagarna. I synnerhet är det personer med eftergymnasial utbildning inom både privat och statlig sektor som kan arbeta från hemmet.

– Inom privat tjänstesektor och statlig sektor arbetar drygt 20 procent av de högutbildade oftast hemifrån, säger Sandra Medenica.

Att jobba hemifrån är också vanligare bland personer som bor i storstäder – även fast distansarbete fortsätter att öka utanför de större städerna.

– Före pandemin var andelen som arbetade hemifrån ganska jämnt fördelad över storstad, tätort och landsbygd. Men nu har andelen som ofta arbetar hemifrån ökat till drygt 15 procent i storstäderna jämfört med cirka 10 procent i tätort och landsbygd, säger Stefan Andersson.

Foto: Linkedin Sales Solutions

Text: Redaktionen