Ryssland rasar mot ännu ett grannland

2023 01 23

Ryssland drar ned rejält på de diplomatiska förbindelserna till Estland.

Det meddelar Putinregimens utrikesministerium i dag, måndag, rapporterar Reuters.

Anledningen är att man anser att grannlandet tillika Natomedlemmen Estland uppträder rasistiskt gentemot Ryssland.

– Den estniska regimen har fått vad den förtjänar, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet.

"Total russofobi"

Den ryska retoriken trappades upp även mot grannlandet Litauen i samband med att landet försökte stoppa godstransporter till Kaliningrad.

Men nu är det alltså ett annat land som hamnat i ryskt fokus för märkliga anklagelser.

Ryssland skickar bland annat hem ett estniskt sändebud som svar på Estlands drag att reducera personalstyrkan på den ryska ambassaden i Tallinn.

– De senaste åren har det estniska ledarskapet ändamålsenligt förstört hela vidden av relationer med Ryssland, säger det ryska utrikesministeriet i ett uttalande.

– Totalt russofobi. Odlingen av fientlighet mot vårt land har eskalerats av Tallinn till den grad att det blivit statlig politik, fortsätter ministeriet.

Ska "avnazifiera Europa"

Både före och efter invasionen har Ryssland uttryckt sig som en “nazistisk” regim i Ukraina.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar, sade Vladimir Putin i ett tal bara några dagar efter den fullskaliga invaderingen av landet.

Den ryska regimen har också jämfört såväl den ukrainska president Volodymyr Zelensky som väst och USA med Adolf Hitler och att man ska “avnazifiera hela Europa”.

"Nazistisk nonsens"

Även Estland har utsatts för grova jämförelser med Nazityskland i flera synnerligen märkliga uttalanden av Putinregimen.

Inte minst efter att landet i somras krävde ett stopp för ryska medborgare att resa in i Europa.

– Det här är ytterligare nazistiskt nonsens, uttryckte bland annat Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och ordförande för landets säkerhetsråd

Kritik mot Nato

Förra året riktade Estland hård kritik mot Nato efter anklagelser om att militäralliansens försvarsstrategi inkluderade att avvakta en längre tid om Ryssland skulle invadera baltstaterna Estland, Lettland eller Litauen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, sade landets premiärminister Kaja Kallas till Financial Times.

Nato lovade därefter att se över sina beredskapsplaner.

Foto: Russian Embassy UK

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen