EKONOMI: Chockhöjning på livsmedel

2023 02 06

Ingenting tyder på att prisökningarna i dagligvaruhandeln stannar av.

Tvärtom fortsätter de att öka i början av året. I vissa fall handlar det om höjningar på nära 50 procent, rapporterar SVT Nyheter.

– Det har varit en brutal prisökning på vissa varor i januari, säger Ulf Mazur på Matpriskollen, till kanalen.

"Handlar om chockhöjningar"

44 000 livsmedelsprodukter ökade i snitt med 1,3 procent – enbart i januari.

En av de största ökningarna man sett inom blott en månad under det senaste året, enligt Matpriskollens statistik som presenteras idag.

Det innebär exempelvis att priserna steg mer i januari 2023 än vad de gjorde under hela 2021. 

– I januari ser vi hur många av de artiklar som tidigare inte ökat så mycket i pris sticker iväg. Det handlar om exempelvis socker och öl. Det anmärkningsvärda är att det inte är en lugn ökningstakt, det handlar om chockhöjningar på vissa livsmedel, säger Ulf Mazur.

Socker och glutenfria makaroner i topp

De mest kraftiga prisökningar som Matpriskollen noterat i svenska livsmedelsbutiker under januari är Garants strösocker (750 gram) som ökat med 44 procent.

Även Tomatjuice Premier (+40 procent) och glutenfria makaroner från ICA (+33 procent) ligger högt på listan.

Och enligt konsumentbolagen planerar man nu för fortsatta prishöjningar, rapporterar Sveriges Radio Ekot på måndagsmorgonen.

Det står klart efter att resultatrapporterna hos de börsnoterade bolagen nu trillar in.

– Jag måste tyvärr meddela att vi fortsättningsvis kommer att se ett ökat inflationstryck i närtid, säger exempelvis Axfoods vd Klas Balkow.

Goda nyheter: kaffepriset sjunker

Till de goda nyheterna hör dock att det förra veckan kunde rapporteras om att priset på kaffe nu sjunker ganska rejält.

Ett glädjande besked för alla som är beroende av kaffe för att starta dagen på morgonen.

– Kaffeskördarna i Brasilien har blivit bättre än väntat samtidigt som efterfrågan minskat och lagren vuxit mycket, förklarade Ulf Mazur enligt SR i torsdags.

Flera förändringar i svenskt köpbeteende

Inflationen och stigande livsmedelspriser orsakade under 2022 stor desperation hos många hushåll.

Flera nya shoppingbeteenden har kunnat noteras, exempelvis att folk nu snarare köper frysta varor istället för färska.

– Exempelvis köpte man tidigare mycket färsk kyckling men man har gått över mer till fryst kyckling, säger Omid Ghanbari, grundare till sajten Matspar, till SR.

Man har också börjat köpa matbutikernas egna märkesvaror, EMV, i högre utsträckning än tidigare – som ofta är billigare.

 Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara, säger Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

Fakta: Procentuell prisökning i januari 2023

Inom parantes anges förändringen över de senaste 12 månaderna.

Snacks & godis: 3,1 (14,8)                        

Fisk & skaldjur: 2,4 ( 20,2)

Dessert & mellanmål: 2,3 (17,2)

Grönsaker: 1,9 (13,5)

Bröd & kakor: 1,9 (16,3)

Drycker: 1,9 (12,4)

Glass: 1,3 (14,2)

Mejeri: 1,3 (23,6)

Färdigmat: 1,1 (16,5)

Ost: 1,0 (25,4)

Korv & pålägg: 0,9 (14,3)

Chark & deli: 0,8 (14,5)

Kött: -0,1 (15,3)

Källa: Matpriskollen/SVT

LÄS MER: Kraftig förändring i svenska folkets köpkraft

LÄS MER: Anmärkningsvärd trend i svenskt köpbeteende

LÄS MER: Kaffedesperation eskalerar

Foto: ICA-Gruppen/J. Gow.

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen