SVERIGE: Äntligen goda nyheter för hushållen

2022 10 09

Mitt i en dyster inflation och tider med höga omkostnader spås ljus i mörkret för hushåll i Sverige.

Svenska hushåll är vana vid dåliga nyheter vid det här laget.

I augusti steg den svenska inflationen till 9 procent, någonting som bland annat drevs upp av ökade priser på livsmedel och bränsle.

Utöver en betydligt dyrare nota på mat och drivmedel har många hushåll även upplevt rekorddyra elräkningar – och än värre väntas det bli till vintern.

Äntligen positiva nyheter

Men nu kommer ett ljus mitt i allt mörker. 

SBAB:s chefsekonom Robert Boije ser nämligen flera tecken på att en inflationstopp väntar precis runt hörnet, rapporterar Dagens Nyheter.

– På livsmedelspriserna ser vi fortsatt vissa uppgångar men vi ser också lättnader när det gäller spannmålspriser där exporten har kommit igång från Ukraina, som är en av världens största spannmålsexportörer, säger han till tidningen.

"Kan hålla nere pris på drivmedel"

Positiva besked om inflationen är även att vänta efter förbättrade globala leveranskedjor samt oljeutvecklingen, menar experten.

Någonting som säkerligen skulle vara till glädje för den som är beroende av en bensin- eller dieseldriven bil.

– När det gäller oljepriserna har det pratats om att de kommer fortsätta uppåt men det är jag inte alls säker på. För att vi får en dämpad global efterfrågan nu och det brukar kunna hålla nere priserna på drivmedel, säger Robert Boije till DN.

Får medhåll

SBAB:s chefsekonom får medhåll från andra ekonomer, bland annat Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.

Han pekar bland annat på att arbetsmarknaden är stark och att det än så länge inte finns några tecken på stigande arbetslöshet.

Prognoschefen bedömer också att de största räntehöjningar nu är historia.

– Vår officiella prognos är att Riksbanken höjer räntan för sista gången i februari och sen ligger still fram till 2024. Men med en lägre inflation kan det faktiskt bli så att de till och med sänker räntan nästa år, säger Andreas Wallström till DN.

Omdiskuterade elpriser

Experternas prognoser välkomnas sannolikt av många hushåll som lidit kraftigt av många ekonomiska smällar kopplade till högre levnadskostnader under 2022.

En av de mest omdiskuterade har varit just elprisfrågan.

På just den fronten kom nyligen ett glädjebesked då elpriserna i veckan sjönk till lägre nivåer än på två månader. 

"Förbluffande" konsumtion

Trots de annars höga priserna på el har inte konsumtionen i svenska hushåll förändrats märkbart, vilket Sveriges Radio konstaterade tidigare i veckan.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder nämligen på att svenskarna dragit ned på sin elanvändning.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

LÄS MER: DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

Foto: B. White

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen