SVERIGE: Äntligen goda nyheter för hushållen

2022 10 09

Mitt i en dyster inflation och tider med höga omkostnader spås ljus i mörkret för hushåll i Sverige.

Svenska hushåll är vana vid dåliga nyheter vid det här laget.

I augusti steg den svenska inflationen till 9 procent, någonting som bland annat drevs upp av ökade priser på livsmedel och bränsle.

Utöver en betydligt dyrare nota på mat och drivmedel har många hushåll även upplevt rekorddyra elräkningar – och än värre väntas det bli till vintern.

Äntligen positiva nyheter

Men nu kommer ett ljus mitt i allt mörker. 

SBAB:s chefsekonom Robert Boije ser nämligen flera tecken på att en inflationstopp väntar precis runt hörnet, rapporterar Dagens Nyheter.

– På livsmedelspriserna ser vi fortsatt vissa uppgångar men vi ser också lättnader när det gäller spannmålspriser där exporten har kommit igång från Ukraina, som är en av världens största spannmålsexportörer, säger han till tidningen.

"Kan hålla nere pris på drivmedel"

Positiva besked om inflationen är även att vänta efter förbättrade globala leveranskedjor samt oljeutvecklingen, menar experten.

Någonting som säkerligen skulle vara till glädje för den som är beroende av en bensin- eller dieseldriven bil.

När det gäller oljepriserna har det pratats om att de kommer fortsätta uppåt men det är jag inte alls säker på. För att vi får en dämpad global efterfrågan nu och det brukar kunna hålla nere priserna på drivmedel, säger Robert Boije till DN.

Får medhåll

SBAB:s chefsekonom får medhåll från andra ekonomer, bland annat Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.

Han pekar bland annat på att arbetsmarknaden är stark och att det än så länge inte finns några tecken på stigande arbetslöshet.

Prognoschefen bedömer också att de största räntehöjningar nu är historia.

– Vår officiella prognos är att Riksbanken höjer räntan för sista gången i februari och sen ligger still fram till 2024. Men med en lägre inflation kan det faktiskt bli så att de till och med sänker räntan nästa år, säger Andreas Wallström till DN.

Omdiskuterade elpriser

Experternas prognoser välkomnas sannolikt av många hushåll som lidit kraftigt av många ekonomiska smällar kopplade till högre levnadskostnader under 2022.

En av de mest omdiskuterade har varit just elprisfrågan.

På just den fronten kom nyligen ett glädjebesked då elpriserna i veckan sjönk till lägre nivåer än på två månader. 

"Förbluffande" konsumtion

Trots de annars höga priserna på el har inte konsumtionen i svenska hushåll förändrats märkbart, vilket Sveriges Radio konstaterade tidigare i veckan.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder nämligen på att svenskarna dragit ned på sin elanvändning.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

LÄS MER: DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

Foto: B. White

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen