JUST NU: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

2022 10 05

De glädjande nyheterna om kraftigt fallande elpriser ersattes snabbt av tuffa besked inför vintern.

Igår meddelade Nordpool att elpriset rasar i hela Sverige.

I landets södra delar var elpriset lägre än vad det varit på hela två månader, vilket framför allt kunde härledas till blåsigt väder.

Idag kom även besked om att raset förväntas fortgå under morgondagen, då elpriset sjunker till 4,6 öre per kilowattimme i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga elpriset gäller i samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Kort glädje – dubbelt så dyrt i vinter

Glädjen över prisraset fick emellertid inte vara långvarig.

Nu kommer nämligen bakslaget – elpriserna beräknas bli dubbelt så höga i vinter jämfört med förra året.

Det meddelar Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s “30 minuter” ikväll.

– Det kommer att bli dyrt. Hur dyrt det blir beror på, säger hon till kanalen.

I programmet presenteras dock ett räkneexempel som visar att en villa med elkostnader på 6 500 kronor i december 2021 kommer att få betala 13 000 kronor samma månad det här året.

Elproduktion spelar roll

Flera faktorer som påverkar den kraftiga uppgången pekas ut.

Dels temperaturerna, men också hur mycket el som produceras i Sverige och resterande delar av Europa.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, säger Anna Borg till SVT.

Reparation av reaktor dröjer

Även nedslängningarna av kärnkraftsreaktorerna Ringhals och Oskarshamn nämns som bakomliggande orsaker till prisförändringarna.

När det gäller Ringhals, som för närvarande genomgår reparation, förväntas reaktorn vara i bruk först nästa år.

– Arbetet med att kartlägga skadan och vilka åtgärder den kräver satte igång redan samma dag som den konstaterades. Planen som lagts visar nu att vi behöver förlänga avstängningen till 31 januari, säger Björn Linde, vd för Ringhals, i ett pressmeddelande från Vattenfall.

Förbluffande konsumtionsbeteende

Även svenskarnas elkonsumtion kommer att påverka priserna.

– En minskad konsumtion kommer att ha en ganska stor påverkan på priset, säger Anna Borg.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder dock på att svenskarna drar ner på sin elanvändning, enligt Sveriges Radio.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Tråkiga besked om årets julfirande

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen