DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag. 

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen


Populärt godis stoppas

2024 10 11

Snacksjätten Mondelez återkallar nu choklad.

Det är en variant av den mycket populära chokladsorten Marabou som nu återkallas.

Närmare bestämt rör det sig om Marabou Frukt & Mandel som stoppas med anledning av att produkten kan innehålla hårdplast.

Kunder som har köpt produkten uppmanas att lämna tillbaka chokladen dit den har köpts från.

Det framhåller Mondelez i ett pressmeddelande.

“Prioriterar säkerheten”

Mondelez meddelar att det är av säkerhetsskäl som produkten nu stoppas.

– Säkerheten för våra konsumenter och kvaliteten på våra produkter har högsta prioritet, framhåller företaget.

– Konsumenter som har köpt Marabou Frukt & Mandel 100 g med angivet utgångsdatum och batchnummer ombeds därmed returnera produkten till butiken där de köpt den för återbetalning, alternativt kontakta Mondelēz kundtjänst. Vi ber om ursäkt för eventuella besvär.

Dessa produkter gäller

Det är dessa produkter som omfattas av återkallelsen:

- Marabou Frukt & Mandel 100gr - 06.06.2025 - OUV0643632

- Marabou Frukt & Mandel 100gr - 06.06.2025 - OUV0643633

Mycket populärt märke

Marabou är ett av Sveriges mest populära chokladmärken och finns i många olika varianter.

Eftersom choklad länge sågs som en lyxvara tog det ett tag innan det blev vanligt förekommande i Sverige, men mot slutet av 30-talet lyckades man få ner priserna.

– Choklad var länge en lyxvara, men tack vare det löpande bandets intåg i chokladfabriken kunde priserna sänkas till en folklig nivå i slutet av 30-talet, förklarar Marabou själva om märket.

– 1957 fick Marabou Mjölkchoklad sin unika nya smak och är fortfarande svenskarnas favoritchoklad.

Köpte sliten fabrik

Det var en norsk kolonialhandlarson som hette Johan Throne Holst som satte fart på saker och ting.

–  I slutet av 1800-talet köpte han den då slitna chokladfabriken Freia i Christiania för 9000 kronor och förvandlade den till en modern arbetsplats, som snart kom att bli landets ledande chokladtillverkare.

– 1916 etablerade Freia dotterbolaget Marabou, som namngavs efter den maraboustork som prydde chokladförpackningarna. 

Foto: T. Bykovets

Text: Redaktionen


Bilister betalar helt i onödan – Transportstyrelsen varnar

2024 10 11

Falska mejl cirkulerar som får bilister att betala i onödan.

Transportstyrelsen varnar nu för att falska mejl och meddelanden når fram till bilister.

Mejlen uppmanar bland annat till att betala för parkeringsböter, men de kommer från bedragare.

Det rapporterar Råd & Rön.

Transportstyrelsen varnar

Transportstyrelsen har utfärdat en skarp varning för mejlen, som förekommer ofta just nu.

– Just nu cirkulerar falska mejl där avsändaren utger sig för att vara Transportstyrelsen. Mejlet har inte skickats ut från oss. Klicka aldrig på länkar som uppmanar dig att lämna ut personliga och ekonomiska uppgifter, framhåller myndigheten.

Betalar i onödan

Råd & Rön har varit i kontakt med flera läsare som har larmat.

Bilister betalar för parkeringsböter trots att de inte har parkerat fel.

Detta efter de meddelanden som skickas ut från bedragarna.

– Flera läsare har hört av sig om att de får bluffmejl som ska se ut att komma från Transportstyrelsen och som handlar om olaglig parkering, rapporterar Råd & Rön.

Så här kan ett bluffmejl se ut:

– Vi informerar dig att du har fått böter för olaglig parkering. Om betalningen inte sker inom denna tidsram kommer vi tvingas överlämna överträdelsen till domstol.

Därtill följer OCR-nummer och förfallodatum samt länkar som offret ska klicka in sig på för att betala.

“Ser verkliga ut”

TV4 har pratat med en person som har utsatts för bedrägeriförsöket flera gånger.

På några veckor skedde det tre gånger.

– De ser så verkliga ut, det är det som är så ruskigt. Loggan ser ut som Transportstyrelsens och inte nog med det, längst ner står det att man kan kontakta Transportstyrelsen, säger personen till TV4.

Håll koll

Såväl polisen som flera olika organisationer, myndigheter och företag fortsätter att varna för bedrägeriförsök.

I takt med att bedragarna blir smartare blir det dock allt svårare att skydda sig mot bedrägerierna.

Att vara skeptisk mot avsändare, följa bankernas och polisens uppmaningar samt aldrig klicka på okända länkar är bra råd att följa.

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen