DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag. 

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen