DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag. 

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen