Nya regler kan tvinga Systembolaget till stor förändring

2023 03 22

Beslut i EU-kommissionen kan komma att förändra Systembolaget i grunden.

Bakgrunden är en ny förordning om förpackningar, rapporterar Expressen.

Om den går igenom kan Systembolaget nämligen tvingas börja sälja vin i tappkranar.

– Det finns mycket absurt och verklighetsfrånvänt i det här lagförslaget, detta är bara ett exempel, säger Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner till tidningen.

"Som OKQ8 för alkohol"

Syftet med den nya lagen är att “styra förpackningssektorn mot klimatneutralitet till 2050” och har välkomnats av svenska regeringen.

Problemet, för Systembolaget, är att alkoholdrycker i så fall måste finnas tillgängliga i återfyllningsbara förpackningar.

Eftersom tio procent av alkoholförsäljningen ska vara på refill 2030 enligt EU-kommissionen innebär det i praktiken att Systemet behöver tappkranar för vin som kunderna kan använda för att fylla på sina flaskor när de tömts.

– Hur mycket jag än skulle vilja se att Systembolaget moderniseras och att Sverige öppnar upp för gårdsförsäljning, så har jag svårt att se Systembolaget styra om sin verksamhet till ett OKQ8 för alkohol, säger Emma Wiesner till Expressen.

Skulle förändra pantsystemet

Lagförslaget har sågats av bryggerinäringen och miljöminister Romina Pourmokthari (L) har uppmanats att stå upp för det svenska pantsystemet, som skulle bli direkt påverkat av den nya förordningen.

– EU:s förslag om förpackningar hotar Sveriges gröna ekonomi, sade Tetra Paks vd Alex Henriksson till Aktuellt Hållbarhet redan i november.

Han tillade:

– Ytterligare ett angrepp på användningen av fiber från skogsråvara.

Ny regel i november

Att sälja vin på tappkranar är inte det enda EU-förändringen som kan påverka Systembolaget.

En annan är redan klubbad och klar och införs i december.

Det handlar om en ny regel som tvingar Systembolaget att märka allt vin i hyllorna med en särskild innehållsförteckning för att det ska framgå exakt vad produkten innehåller.

Något sådant finns inte idag.

– Det som blir extra nytt är att man får välja om man antingen vill märka det fysiskt med etiketten på förpackningen eller tillhandahålla informationen elektroniskt, till exempel med en QR-kod på etiketten, säger Peter Ahlström, jurist på Systembolaget, till Sveriges Radio.

FLER NYHETER OM SYSTEMBOLAGET:

Dåliga nyheter för Systembolagets alla kunder

Braksuccé för Systembolaget

Upprörande läsning för dig som gillar vin

Systembolaget pekar ut växande kundproblem – vidtar åtgärder

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen