Dåliga nyheter för Systembolagets alla kunder

2022 11 11

Vid årsskiftet och under 2024 höjs skatten på alkohol och tobak. 

Det framkommer nu i regeringens höstbudget som presenterades tidigare under veckan, rapporterar Sveriges Radio.

Skatten på vin och öl ökar med fem procent och skatten på sprit med en procent.

Skatten på snus och cigaretter ökar med tre procent. En dosa snus beräknas öka från 50 kronor till 51,20 kronor under nästa år. En flaska vin som i dag kostar 72 kronor kommer att kosta 73,30 kronor efter årsskiftet.

Positiv till höjningen 

Kristdemokraternas ekonomiska talesperson Hans Eklind är positiv till höjningen.  

– Det är hög tid att höja alkoholskatterna. De har vi nämligen inte höjt sedan den första januari 2017, vilket ju innebär att alkoholskatten i realiteten faktiskt har sjunkit, så det är dags att höja båda de här två skatterna, säger han till SR.

Positiva effekter på folkhälsan 

I ett remissyttrande till finansdepartementet tidigare i år välkomnar även Folkhälsomyndigheten höjd skatt på tobaksvaror.

Folkhälsomyndigheten betonar också att det är mindre sannolikt att unga personer börjar använda tobak om priserna höjs. En annan effekt är också att fler då troligtvis kommer att sluta bruka tobak. 

Den höjda skatten kan bidra med effektiva åtgärder för att minska användningen av tobak, vilket i sin tur även kan bidra till en positiv effekt på folkhälsan. 

Tidigare kritik 

Förslaget om höjd skatt för alkohol och tobak har både Moderaterna och Sverigedemokraterna tidigare kritiserat.

M talade bland annat om den förhöjda risken för ökad smuggling. Vidare betonades då också risken för olaglig verksamhet inom kriminella grupperingar.

Förslaget ansågs inte heller vara passande eftersom svenska hushåll redan var mycket pressade. 

Skattehöjningen kommer att kunna bidra med cirka en miljard kronor till statskassan under nästa år, enligt SR. 

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Hamstra tre produkter” – tung uppmaning till Sverige

2025 07 08

EU-kommissionen uppmanar alla länder i unionen att förbereda sig inför nästa hälsokris.

Samtliga medlemsländer, inklusive Sverige, uppmanas att hamstra läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Det visar ett utkast av EU:s strategi för medicinska motåtgärder, som Politico har tagit del av.

Enligt tidningen uppmanas EU-länderna att förvara medicinsk utrustning på strategiskt utvalda platser, upprätta listor med läkemedel som ska hamstras och stärka samarbetet mellan civila och militära myndigheter för att förbereda sig för nästa hälsokris.

– Kommissionen kommer under tredje kvartalet 2025 att föreslå en lista över medicinska motåtgärder som bör lagerhållas. Därefter kommer man att undersökta hur mycket av varje produkt som behöver hamstras och vilka som kan vara lämpliga för förhandsköp, rapporterar Politico.

Virus, sjukdomar och nukleära hot

I dokumentet pekar EU-kommissionen ut flera scenarier som kan leda till nästa hälsokris.

Det handlar om farliga virus och sjukdomar, men också om så kallade CBRN-hot – det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

– Med denna strategi strävar EU efter att stärka sin beredskap för nästa hälsokris genom att säkerställa tillgång till medicinska skyddsåtgärder hela tiden, står det i utkastet.

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

100 miljoner euro till investeringsprogram

Fullständiga färdplaner kommer att vara på plats senast 2026. Bland annat kommer EU att upprätta en lista över särskilt prioriterade läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Dessutom vill man fördubbla bidraget till Hera Invest – ett investeringsprogram som stöds av Europeiska investeringsbanken.

Programmet ger lån till små och medelstora företag som utvecklar läkemedel och produkter som skyddar folkhälsan vid smittoutbrott och kriser.

I dag uppgår Hera Invests budget till 100 miljoner euro. Den nya satsningen innebär att budgeten kommer att uttökas till 200 miljoner euro.

Foto: S. Ray

Text: Redaktionen

Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen