ALKOHOL: Förändrad inställning till sprit hos svenska folket

2023 02 07

Förändringen gäller såväl själva drickandet som attityden till att det dricks, enligt en Novusundersökning som bland annat SVT Nyheter uppmärksammar.

"Paradoxalt"

När det gäller att själv bli berusad är det någonting som befolkningen nu gör i mindre utsträckning jämfört med 2010.

Samtidigt är svenska folket mer liberala till vardagsdrickande.

– Det är intressant, och paradoxalt, att attityderna till alkohol blir alltmer tillåtande samtidigt som vi faktiskt dricker allt mindre. Frågan är om den alltmer tillåtande attityden till alkohol är en tidig indikation på att trenden med en minskande alkoholkonsumtion är på väg att brytas? säger Mojtaba Ghodsi, vd på IQ, som har beställt undersökningen, i ett pressmeddelande.

Tre frågor sticker ut

Det är framför allt tre frågor som sticker ut i årets alkoholmätning.

Den första gäller att allt färre tycker det är fel att bli full när barn finns med i omgivningen. År 2010 ansåg 61 procent att det är “helt fel” – idag har det minskat till 50 procent.

– Över tid ser vi att allt fler svarar ”mer fel än rätt”, snarare än ”helt fel” på frågan om det är rätt eller fel att bli berusad när barn är med, framhåller dock IQ.

Tydlig trend

De två övriga frågorna handlar om att färre tycker det är fel att dricka sig till minnesluckor samt att fler tycker det är okej att dricka alkohol till lunch på vardagar.

När det gäller det förstnämnda sjunker opinionen från 68 till 49 procent.

En tydligt pågående trend, enligt IQ. 

– Ljuspunkten i sammanhanget är ändå att alkoholkonsumtionen går ner i Sverige, även om attityderna till alkohol blir alltmer tillåtande, säger Mojtaba Ghodsi.

Kan påverka omgivningen

När det gäller vardagsdrickandet, som i frågeställningen har handlat om “något glas vin eller öl till lunch”, har andelen som svarat “helt fel” minskat från 41 till 32 procent.

– Det negativa med en mer tillåtande inställning till alkohol är om det leder till att det faktiskt dricks mer i barns närvaro, på jobblunchen – så att omgivningen påverkas negativt, eller att man sätter sig onykter bakom ratten, säger Mojtaba Ghodsi i IQ:s pressmeddelande.

Max två drinkar i veckan

Nyligen kom kanadensiska myndigheter fram till att du max bör dricka två drinkar i veckan om du överhuvudtaget måste konsumera alkohol.

– Huvudsakliga budskapet från de här nya riktlinjerna är att ingen mängd alkohol är bra för din hälsa, säger forskaren Erin Hobin vid Public Health Ontario till BBC.

Slog hål på tidigare myt

Liknande studier publicerades förra året i den mycket ansedda medicinska tidskriften Lancet, som då hade jämfört data från 204 olika länder.

Forskarna kom då fram till att tidigare teorier, som föreslagit att måttlig eller lite alkoholkonsumtion till och med skulle kunna vara nyttigt, kan ha spelat ut sin roll.

Studien visade nämligen att ingen alkohol alls är hälsosam överhuvudtaget för människor under 40 år, allra främst utifrån alkoholrelaterade dödsfall genom bilolyckor, skador eller mord, skriver CNN.

Ingen skyddande effekt upptäcktes för sjukdomar som exempelvis tuberkulos, högt blodtryck, förmaksflimmer, leversjukdom, epilepsi eller cancer.

Det är enbart för äldre personer, som fortfarande är friska, som små mängder alkohol kan ha enstaka fördelar för hälsan, till exempel att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

LÄS MER: Dåliga nyheter för Systembolagets alla kunder

LÄS MER: Alkoholkonsumtion i Sverige: Kraftig ökning för en åldersgrupp

Foto: S. Ivanitskiy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen