ALKOHOL: Förändrad inställning till sprit hos svenska folket

2023 02 07

Förändringen gäller såväl själva drickandet som attityden till att det dricks, enligt en Novusundersökning som bland annat SVT Nyheter uppmärksammar.

"Paradoxalt"

När det gäller att själv bli berusad är det någonting som befolkningen nu gör i mindre utsträckning jämfört med 2010.

Samtidigt är svenska folket mer liberala till vardagsdrickande.

– Det är intressant, och paradoxalt, att attityderna till alkohol blir alltmer tillåtande samtidigt som vi faktiskt dricker allt mindre. Frågan är om den alltmer tillåtande attityden till alkohol är en tidig indikation på att trenden med en minskande alkoholkonsumtion är på väg att brytas? säger Mojtaba Ghodsi, vd på IQ, som har beställt undersökningen, i ett pressmeddelande.

Tre frågor sticker ut

Det är framför allt tre frågor som sticker ut i årets alkoholmätning.

Den första gäller att allt färre tycker det är fel att bli full när barn finns med i omgivningen. År 2010 ansåg 61 procent att det är “helt fel” – idag har det minskat till 50 procent.

– Över tid ser vi att allt fler svarar ”mer fel än rätt”, snarare än ”helt fel” på frågan om det är rätt eller fel att bli berusad när barn är med, framhåller dock IQ.

Tydlig trend

De två övriga frågorna handlar om att färre tycker det är fel att dricka sig till minnesluckor samt att fler tycker det är okej att dricka alkohol till lunch på vardagar.

När det gäller det förstnämnda sjunker opinionen från 68 till 49 procent.

En tydligt pågående trend, enligt IQ. 

– Ljuspunkten i sammanhanget är ändå att alkoholkonsumtionen går ner i Sverige, även om attityderna till alkohol blir alltmer tillåtande, säger Mojtaba Ghodsi.

Kan påverka omgivningen

När det gäller vardagsdrickandet, som i frågeställningen har handlat om “något glas vin eller öl till lunch”, har andelen som svarat “helt fel” minskat från 41 till 32 procent.

– Det negativa med en mer tillåtande inställning till alkohol är om det leder till att det faktiskt dricks mer i barns närvaro, på jobblunchen – så att omgivningen påverkas negativt, eller att man sätter sig onykter bakom ratten, säger Mojtaba Ghodsi i IQ:s pressmeddelande.

Max två drinkar i veckan

Nyligen kom kanadensiska myndigheter fram till att du max bör dricka två drinkar i veckan om du överhuvudtaget måste konsumera alkohol.

– Huvudsakliga budskapet från de här nya riktlinjerna är att ingen mängd alkohol är bra för din hälsa, säger forskaren Erin Hobin vid Public Health Ontario till BBC.

Slog hål på tidigare myt

Liknande studier publicerades förra året i den mycket ansedda medicinska tidskriften Lancet, som då hade jämfört data från 204 olika länder.

Forskarna kom då fram till att tidigare teorier, som föreslagit att måttlig eller lite alkoholkonsumtion till och med skulle kunna vara nyttigt, kan ha spelat ut sin roll.

Studien visade nämligen att ingen alkohol alls är hälsosam överhuvudtaget för människor under 40 år, allra främst utifrån alkoholrelaterade dödsfall genom bilolyckor, skador eller mord, skriver CNN.

Ingen skyddande effekt upptäcktes för sjukdomar som exempelvis tuberkulos, högt blodtryck, förmaksflimmer, leversjukdom, epilepsi eller cancer.

Det är enbart för äldre personer, som fortfarande är friska, som små mängder alkohol kan ha enstaka fördelar för hälsan, till exempel att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

LÄS MER: Dåliga nyheter för Systembolagets alla kunder

LÄS MER: Alkoholkonsumtion i Sverige: Kraftig ökning för en åldersgrupp

Foto: S. Ivanitskiy

Text: Redaktionen

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen