Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT.

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning.

– Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ryssland rasar mot Danmark: ”Förbereder militär konfrontation”

2025 09 17

För första gången någonsin kommer den danska militären att tilldelas långdistansrobotar.

Det har Danmarks regering beslutat.

– Regeringen har fattat ett principbeslut om att Danmark för första gången ska bygga upp en militär kapacitet med precisionsvapen med lång räckvidd som ska kunna träffa mål på stora avstånd och besegra fiendens hot från luften, säger statsminister Mette Frederiksen enligt DR.

– Situationen är allvarlig för Europa och för Danmark, och det råder ingen tvekan om att Ryssland kommer att vara ett hot i många år framöver, tillägger hon.

Ryssland rasar

Nu svarar Ryssland på Danmarks nya försvarsbeslut.

Landets ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, beskriver beskedet som en krigsförklaring mot Ryssland.

– Ingen, någonstans, någonsin i världen har övervägt att offentligt hota en kärnvapenmakt. Dessa uttalanden kommer utan tvekan att tas i beaktning, framhåller Barbin i en kommentar till TV2.

– Från och med nu måste vi utgå från att Danmark inte bara överväger en direkt militär konfrontation med Ryssland, utan också förbereder sig för ett sådant scenario, tillägger ambassadören.

LÄS MER: Tyskland har ändrat sig – stort besked för Ukraina

”Vi måste kunna avskräcka”

Danmarks regeringen har vid 19-tiden inte kommenterat det ryska utspelet.

Tidigare under onsdagen konstaterade statsminister Mette Frederiksen att Ryssland inte utgör ett direkt militärt hot mot Danmark i dag, men att ryssarna är en ”fara för Nato”.

Köpen av de nya långdistansvapnen handlar om att avskräcka Ryssland, betonar Frederiksen.

– Vår säkerhet bygger på att vi kan försvara oss, säger hon enligt DR.

– Vi måste kunna avskräcka attacker mot Danmark och Nato på ett trovärdigt sätt, och här räcker det inte med ett starkt luftförsvar,

LÄS MER: ”Putin vet inte om det” – ryska armén har stoppats

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Natostyrkor har bordat fartyg

2025 09 17

Tyska specialstyrkor har genomfört en insats mot ett 75 meter långt lastfartyg.

Fartyget, som seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna, bordades när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget har genomsökts och dykare har undersökt båtens skrov, rapporterar Der Spiegel.

Tysk polis misstänker att fartyget har spionerat på landets kritiska maritima infrastruktur.

I slutet av augusti uppges besättningen ha skickat upp en drönare vars syfte var att ”spionera och ta bilder”.

Rysk besättning

Majoriteten av besättningen består av ryska medborgare och samtliga är gripna. De misstänks för att ha ”förebyggt hot mot Tysklands kritiska maritima infrastruktur” samt för ”spionage i sabotagesyfte och säkerhetshotande avbildning”, uppger Der Spiegel.

På väg mot Finland

Fartyget hade lämnat Rotterdam och var på väg mot Finland, rapporterar Iltalehti.

Fartygets destination ska ha varit hamnen i finska Euraåminne, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Del av skuggflottan?

Det är oklart om fartyget är en del av den ökända ryska skuggflottan.

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Malte Humpert är grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News. Han berättar att fartygen i skuggflottan ofta är dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger experten till Dagbladet.

LÄS MER: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar

Foto: Nato

Text: Redaktionen