Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

2022 11 18

En ny undersökning visar att en mycket stor andel av svenskarna är oroliga för sina ekonomiska förutsättningar.

Novus har genomfört en undersökning på uppdrag av SPP som visar att över 60 procent av svenskarna är bekymrade för sin ekonomi, rapporterar DN.

80 procent menar att det är matpriserna som har störst påverkan på hushållsekonomin.

– Den upplevda oron har sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Volatilitet och osäkerhet

Undersökningen visar även att ungefär 65 procent tror att de kommer konsumera mindre under det kommande året än vad de gjorde det senaste.

Nästan 60 procent av de tillfrågade oroar sig över hur deras kommande pension kommer se ut.

– Det beror också på en volatil energimarknad och osäkerheten kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna, fortsätter Åhrman.

Tufft ekonomiskt år

Hög inflation, pandemi och krig har präglat världsekonomin under de senaste åren.

Detta har lett till att allt fler oroar sig över den ekonomiska tillvaron.

Sveriges nya finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varnat för en kommande lågkonjunktur i Sverige.

– Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter, utan svensk ekonomi går mot en rätt bister vinter. Hur kallt och bistert det kommer att bli det vet vi inte exakt ännu, sade hon enligt Sveriges Radio.

Oro för framtiden

Till följd av energikriser och krig ser svenskarna negativt på framtiden.

Allt fler känner en stark oro i takt med de globala utmaningar världen står inför såväl som de inhemska problemen.

Detta syns bland annat i konjunkturinstitutets barometer som visar att hushållens förväntningar på den svenska ekonomin är rekordpessimistiska, rapporterar SVT.

Kriget i Ukraina påverkar

Den första veckan i oktober svarade mer än hälften att de ser mörkt eller mycket mörkt på framtiden, uppger SVT.

– Vi tror att det beror på ett antal olika orsaker, både ekonomiska och säkerhetspolitiska. Man är inte orolig för att Sverige ska dras in i ett direkt krig, men det finns en oro för cyberattacker och den typen av hemliga angrepp som kan påverka samhället negativt, säger Sifo Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 20

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”.

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen