UPPGIFTER: Helt ny attackplan – skulle slå mot Natoland

2023 05 15

Läckta dokument ger sken av betydligt aggressivare ukrainska planer mot Ryssland än vad som tidigare varit känt.

Utåt har president Volodymyr Zelensky förklarat att det inte är aktuellt att använda vapen som Ukraina har tagit emot av väst för att attackera Ryssland inne i ockupanternas eget land.

Men bakom kulisserna ser det annorlunda ut, uppger Washington Post.

Tidningen hävdar att den ukrainska ledaren föreslagit raka motsatsen – att ockupera ryska byar och ta fram planer på att träffa mål innanför Rysslands gränser.

Bomba oljeledning till Ungern

Bland planerna uppges det även ha funnits ett förslag om att bomba en rysk pipeline som förser Natolandet Ungern, vars premiärminister Viktor Orbán ses som Europas mest Kremlvänliga ledare, med olja.

Enligt den amerikanska tidningen har Zelensky i samtal med tjänstemän inom underrättelsetjänsten ha "uttryckt ilska mot Ungern och kunde därför komma med överdrivna och meningslösa hot".

"Skarp kontrast"

Uppgifterna är en del av det större läckage av dokument från USA sedan tidigare i vår, men har inte avslöjats förrän nu.

– Dokumenten avslöjar en ledare med aggressiva instinkter som står i skarp kontrast till hans offentliga bild som den lugna och stoiske statsman som klarar Rysslands brutala angrepp, erfar Washington Post.

Pentagon har inte dementerat materialets äkthet.

Förnekar anfallsplaner i Ryssland

Bland annat framgår det i dokumenten att Zelensky i slutet av februari uttryckt oro över att Ukraina inte har långdistansmissiler som kan slå mot ryska trupper inne i Ryssland.

Han uppges då ha föreslagit att attackera ospecificerade grupperingar i Rostov, en region i västra Ryssland, med hjälp av drönare.

Zelensky själv förnekar planer på att attackera Ryssland på rysk mark.

– Vi attackerar inte ryskt territorium, vi befriar vårt eget legitima territorium, säger han enligt AP och tillägger att man varken har “tid eller styrka” att attackera Ryssland.

Ska ha stoppat attack i Ryssland

För en knapp månad sedan uppgav samma tidning att USA stoppade en omfattande ukrainsk attack mot Ryssland på årsdagen av invasionen.

Vita huset sades vara oroliga för att attacker mot mål inne i Ryssland skulle kunna provocera fram en aggressiv reaktion från Kreml.

"Håller löften"

Förra veckan stod det klart att Storbritannien förser Ukraina med långdistansmissiler med räckvidd på 250 kilometer – vilket vida överstiger de amerikanska missilerna i Ukraina som bott kan skjutas 50 kilometer.

Storbritannien har avböjt att kommentera huruvida de nya uppgifterna kan göra att landet omprövar sitt beslut.

Från USA:s sida upplever man att Zelensky håller ett tidigare avlagt löfte om att inte använda amerikanska vapen inne i Ryssland.

– President Zelensky har hållit de löften han har gett president BIden, och vi tror inte att det kommer att ändras, säger en högt uppsatt tjänsteman i Vita huset till Washington Post.

LÄS MER: USA har stoppat massiv attack mot Ryssland

LÄS MER: Ryska kravet – mörda Zelensky

LÄS MER: Ryssland hävdar mordförsök på Putin 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen