UPPGIFTER: Helt ny attackplan – skulle slå mot Natoland

2023 05 15

Läckta dokument ger sken av betydligt aggressivare ukrainska planer mot Ryssland än vad som tidigare varit känt.

Utåt har president Volodymyr Zelensky förklarat att det inte är aktuellt att använda vapen som Ukraina har tagit emot av väst för att attackera Ryssland inne i ockupanternas eget land.

Men bakom kulisserna ser det annorlunda ut, uppger Washington Post.

Tidningen hävdar att den ukrainska ledaren föreslagit raka motsatsen – att ockupera ryska byar och ta fram planer på att träffa mål innanför Rysslands gränser.

Bomba oljeledning till Ungern

Bland planerna uppges det även ha funnits ett förslag om att bomba en rysk pipeline som förser Natolandet Ungern, vars premiärminister Viktor Orbán ses som Europas mest Kremlvänliga ledare, med olja.

Enligt den amerikanska tidningen har Zelensky i samtal med tjänstemän inom underrättelsetjänsten ha "uttryckt ilska mot Ungern och kunde därför komma med överdrivna och meningslösa hot".

"Skarp kontrast"

Uppgifterna är en del av det större läckage av dokument från USA sedan tidigare i vår, men har inte avslöjats förrän nu.

– Dokumenten avslöjar en ledare med aggressiva instinkter som står i skarp kontrast till hans offentliga bild som den lugna och stoiske statsman som klarar Rysslands brutala angrepp, erfar Washington Post.

Pentagon har inte dementerat materialets äkthet.

Förnekar anfallsplaner i Ryssland

Bland annat framgår det i dokumenten att Zelensky i slutet av februari uttryckt oro över att Ukraina inte har långdistansmissiler som kan slå mot ryska trupper inne i Ryssland.

Han uppges då ha föreslagit att attackera ospecificerade grupperingar i Rostov, en region i västra Ryssland, med hjälp av drönare.

Zelensky själv förnekar planer på att attackera Ryssland på rysk mark.

– Vi attackerar inte ryskt territorium, vi befriar vårt eget legitima territorium, säger han enligt AP och tillägger att man varken har “tid eller styrka” att attackera Ryssland.

Ska ha stoppat attack i Ryssland

För en knapp månad sedan uppgav samma tidning att USA stoppade en omfattande ukrainsk attack mot Ryssland på årsdagen av invasionen.

Vita huset sades vara oroliga för att attacker mot mål inne i Ryssland skulle kunna provocera fram en aggressiv reaktion från Kreml.

"Håller löften"

Förra veckan stod det klart att Storbritannien förser Ukraina med långdistansmissiler med räckvidd på 250 kilometer – vilket vida överstiger de amerikanska missilerna i Ukraina som bott kan skjutas 50 kilometer.

Storbritannien har avböjt att kommentera huruvida de nya uppgifterna kan göra att landet omprövar sitt beslut.

Från USA:s sida upplever man att Zelensky håller ett tidigare avlagt löfte om att inte använda amerikanska vapen inne i Ryssland.

– President Zelensky har hållit de löften han har gett president BIden, och vi tror inte att det kommer att ändras, säger en högt uppsatt tjänsteman i Vita huset till Washington Post.

LÄS MER: USA har stoppat massiv attack mot Ryssland

LÄS MER: Ryska kravet – mörda Zelensky

LÄS MER: Ryssland hävdar mordförsök på Putin 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen