UPPGIFTER: Ebba Busch försökte chocka statsministern

2022 06 06

Magdalena Andersson (S) uppges inte ha haft någon aning om Kristdemokraternas erbjudande i gårdagskvällens partiledardebatt.

Det hettade stundtals till i den partiledardebatt som ägde rum i TV4 under gårdagskvällen. 

Första ämnet som avhandlades var den misstroendeförklaring som Sverigedemokraterna initierat mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och som stöds av Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna.

KD:s löfte

I samband med debatten gav också KD-ledaren Ebba Busch ett löfte till statsminister Magdalena Andersson: det blir inga fler misstroendeförklaringar före valet i utbyte mot att statsministern petar Morgan Johansson från regeringen.

“All hjälp ni behöver”

 – Misstroendet handlar om Morgan Johansson, han har fått kritik i konstitutionsutskottet, prickats flera gånger och ljugit. Han måste gå. Släpp honom. I gengäld så lovar jag att mitt parti inte kommer att medverka till fler misstroendeomröstningar till valet och att ni får all hjälp ni behöver för att föra Natoansökan i hamn. Morgan Johansson måste gå. Vi löser ut Amineh Kakabaveh åt er, sa Ebba Busch under debatten, citerat av Aftonbladet.

Uppges ha velat chocka statsministern

Men Ebba Busch uppges medvetet ha hållit tyst om informationen inför debatten. Beskedet kom därför som en total överraskning för Magdalena Andersson, uppger källor till Expressen.

– Jag noterar att det finns stor entusiasm att jag ska vara kvar som statsminister, det tackar jag för. Jag ska fundera noga på det Ebba Busch säger. Det gör att jag naturligtvis är beredd att fundera och resonera, svarade statsministern efter att, enligt uppgifter, för första gången ha fått höra erbjudandet i direktsändning.

“Att de inte kommit längre”

Att Ebba Busch väntade till sändning med att släppa erbjudandet förbryllar Mikael Gilljam, statsvetare vid Göteborgs universitet.

– Att de inte har kommit längre, att de ska behöva stå i sändning och prata om det här, det säger något om att det är hårda tag just nu. De pratar inte med varandra, säger han till Expressen.

“Förhandlar inte i media”

De partier som står bakom misstroendeförklaringen kände dock på förhand till det erbjudande Ebba Busch skulle föreslå.

– Men vi förhandlar inte i media, sade Johan Persson (L) till tidningen efter debatten.

Publicerade intervju

Strax efter det att diskussionen om Morgan Johanssons och regeringens framtid hade avhandlats publicerade Dagens Nyheter en intervju med partilösa Amineh Kakabaveh. 

Den politiska vilden äger i praktiken frågan om justitieministerns vara eller icke vara, och i förlängningen även regeringens och potentiellt Natomedlemskapet.

Dåliga nyheter för regeringen

Förra veckan ställde Amineh Kakabaveh två krav på regeringen för att inte rösta bort Morgan Johansson. I intervjun ger hon statsminister Magdalena Andersson motsatsen till lugnande besked. 

– Jag är beredd att rösta för ett misstroende mot justitieministern. S har inte uppfyllt det de lovade mig, säger hon till DN.

Foto: Kristdemokraterna resp Magnus Liljegren Regeringskansliet


Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen