UPPGIFTER: Beordrar skräcktaktik i Ukraina

2023 04 17

Vladimir Putin är sedan tidigare efterlyst på grund av olagliga utvisningar av barn från Ukraina.

Detta efter att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdade en officiell arresteringsorder mot Rysslands diktator i mars.

Åklagare utreder minst 16 000 fall av deporteringar av barn från Ukraina – som enligt Ukraina själva snarare handlar om hundratusentals.

ICC:s order om att arrestera Putin har dock inte fått den ryska ledaren eller hans väpnade styrkor att backa från metoden att ta ukrainska barn från sina familjer.

Tvärtom.

"Skrämmer människor"

I natt uppges att ryska armén försöker deportera barn från den ockuperade staden Zaporizhzhia i sydöstra Ukraina, rapporterar Sky News och CNN.

Det handlar om ett försök att “skrämma människor”, enligt ett uttalande i ukrainsk tv från den militära talespersonen Oleksii Dmytrashkivskyi.

Transporteras i kärnkraftsbussar

Varningen är en upprepning av uppgifter som på appen Telegram spridits av lokala grupper i Enerhodar, en annan stad i Zaphorizhzhia-regionen.

– Vissa personer rapporterade att barn togs ifrån sina familjer och transporterades till Krym i bussar som används för att frakta arbetare till kärnkraftverket i området, framhåller Sky News.

Varnade ryska folket

Förra veckan meddelade ukrainska myndigheter i Cherson att 24 barn återvänt hem efter att ha förts till ryskt territorium.

Det har även rapporterats att barn nyligen kommit tillbaka till sina föräldrar i Charkiv, samt den nu hårt drabbade Zaporizhizhia-regionen.

Samtidigt har Ukraina varnat det ryska folket för att adoptera barn som olagligt tagits ut ur landet.

– Det är särskilt äckligt när folk till och med offentligt skryter om att de har adopterat barn som stulits i Ukraina, uttryckte Iryna Vereshchuck, vice premiärminister i Ukraina, i ett skriftligt uttalande i mars.

"Använder terrortaktik"

Ytterligare skrämseltaktik fortsätter att drabba Ukraina även på andra håll.

Det handlar enligt Ukraina om terrorattacker från luften.

– Den ryska angriparen fortsätter att använda terrortaktik. Sannolikheten för missil- och luftangrepp över hela Ukraina är fortfarande hög, framhäver landets generalstab för de väpnade styrkorna.

Minst 28 luftanfall mot landet ska ska ha avfyrats under söndagen, mitt i det ortodoxa påskfirandet för såväl Ryssland som Ukraina.

Detta trots att Putin tidigare uppges ha krävt vapenvila under högtidsfirandet.

Avvärjde 45 attacker

De ryska styrkorna fortsätter att fokusera sina huvudsakliga offensiva operationer i Lyman, Bakhmut, Marinka och Avdiivka.

– Under dagen den 16 april avvärjde ukrainska försvarsstyrkor mer än 45 fientliga attacker i dessa områden vid frontlinjen, framhåller militären.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen