UPPGIFTER: Beordrar skräcktaktik i Ukraina

2023 04 17

Vladimir Putin är sedan tidigare efterlyst på grund av olagliga utvisningar av barn från Ukraina.

Detta efter att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdade en officiell arresteringsorder mot Rysslands diktator i mars.

Åklagare utreder minst 16 000 fall av deporteringar av barn från Ukraina – som enligt Ukraina själva snarare handlar om hundratusentals.

ICC:s order om att arrestera Putin har dock inte fått den ryska ledaren eller hans väpnade styrkor att backa från metoden att ta ukrainska barn från sina familjer.

Tvärtom.

"Skrämmer människor"

I natt uppges att ryska armén försöker deportera barn från den ockuperade staden Zaporizhzhia i sydöstra Ukraina, rapporterar Sky News och CNN.

Det handlar om ett försök att “skrämma människor”, enligt ett uttalande i ukrainsk tv från den militära talespersonen Oleksii Dmytrashkivskyi.

Transporteras i kärnkraftsbussar

Varningen är en upprepning av uppgifter som på appen Telegram spridits av lokala grupper i Enerhodar, en annan stad i Zaphorizhzhia-regionen.

– Vissa personer rapporterade att barn togs ifrån sina familjer och transporterades till Krym i bussar som används för att frakta arbetare till kärnkraftverket i området, framhåller Sky News.

Varnade ryska folket

Förra veckan meddelade ukrainska myndigheter i Cherson att 24 barn återvänt hem efter att ha förts till ryskt territorium.

Det har även rapporterats att barn nyligen kommit tillbaka till sina föräldrar i Charkiv, samt den nu hårt drabbade Zaporizhizhia-regionen.

Samtidigt har Ukraina varnat det ryska folket för att adoptera barn som olagligt tagits ut ur landet.

– Det är särskilt äckligt när folk till och med offentligt skryter om att de har adopterat barn som stulits i Ukraina, uttryckte Iryna Vereshchuck, vice premiärminister i Ukraina, i ett skriftligt uttalande i mars.

"Använder terrortaktik"

Ytterligare skrämseltaktik fortsätter att drabba Ukraina även på andra håll.

Det handlar enligt Ukraina om terrorattacker från luften.

– Den ryska angriparen fortsätter att använda terrortaktik. Sannolikheten för missil- och luftangrepp över hela Ukraina är fortfarande hög, framhäver landets generalstab för de väpnade styrkorna.

Minst 28 luftanfall mot landet ska ska ha avfyrats under söndagen, mitt i det ortodoxa påskfirandet för såväl Ryssland som Ukraina. 

Detta trots att Putin tidigare uppges ha krävt vapenvila under högtidsfirandet.

Avvärjde 45 attacker

De ryska styrkorna fortsätter att fokusera sina huvudsakliga offensiva operationer i Lyman, Bakhmut, Marinka och Avdiivka.

– Under dagen den 16 april avvärjde ukrainska försvarsstyrkor mer än 45 fientliga attacker i dessa områden vid frontlinjen, framhåller militären.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen