17 dec 2025

Skarp Natokritik – S-ledaren pekar ut flera misstag

2023 03 09

Socialdemokraternas partiledare, tillika Sveriges före detta statsminister, Magdalena Andersson anser att regeringen gjort flera misstag i hanteringen av Natoprocessen.

– Den nya regeringen har gjort en del uttalanden som min regering väldigt medvetet inte gjorde. Jag kan bara konstatera att det inte lett oss närmare ett medlemskap, säger Magdalena Andersson till SR Ekot.

S-ledaren lyfter fram flera exempel på uttalande, som enligt henne hämnat Natoprocessen.  

Hon nämner bland annat att regeringen tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och att man tagit avstånd från två kurdiska organisationer.

– Den nya regeringen gick in med väldigt högt självförtroende. De ansåg att de skulle fixa det här mycket enklare än vad vi gjorde. Jag kan konstatera att det inte har blivit så. 

Har uppfyllt kraven

Magdalena Andersson framhåller att Sverige har uppfyllt kraven i det avtal som hon själv undertecknade tillsammans med Finland och Turkiet.  Enligt S-ledaren är det dags för Turkiet att godkänna den svenska ansökan. 

Men Ankara säger fortfarande nej.

Dessutom har Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ytterligare trissat upp stämningen genom att ställa nya krav på Sverige.

Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm kräver presidenten att Sverige ska förbjuda framtida koranbränningar.

– Det var inte en del av den överenskommelsen som vi gjorde, säger Magdalena Andersson till Ekot. 

”Agera kallt”

Magdalena Andersson har tidigare uppmanat regeringen att agera annorlunda i Natoförhandlingarna. Inte minst efter tumultet som uppstod efter upphängningen av en Erdogandocka i Stockholm och koranbränningen i samma stad.

Två aktioner som väckt stor ilska i Turkiet. 

– Det är viktigt från regeringens sida i en sådan här situation att agera kallt. Överväga noggrant vilka mått och steg man ska vidta. Det är också viktigt att man har en väldigt tät dialog med Finland och de andra Nato-länderna, sa Magdalena till SVT Nyheter i samband med händelserna i januari.

Ta avstånd från SD

Socialdemokraternas partiledare har även pekat ut regeringens samarbetspartner Sverigedemokraterna som en bromskloss i Natoprocessen.

I en intervju med DN tog Andersson bland annat upp SD:s kritik mot hur regeringen uttryckt sig efter koranbränningen i Stockholm.

– Det är inte bra att det nu är öppet ordkrig mellan statsministern och partiledaren i det största partiet i regeringsunderlaget samtidigt som det är en så upptrissad stämning, sa S-ledaren och tillade:

– Ulf Kristersson bör ta sig en rejäl funderare på om Sverigedemokraterna är det bästa partiet att luta sig mot i den här situationen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen