Ny aktion kan elda på Turkiets ilska – regeringen svarar

2023 01 20

Polisen har gett den högerextreme dansk-svenske politikern Rasmus Paludan tillstånd att bränna en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Koranbränningen kommer att påbörjas klockan 13 på lördagen, rapporterar Expressen.

Aktionen kommer således att ske endast en vecka efter att en upp och nedvänd docka föreställandes Turkiets president Erdogan hängdes upp utanför stadshuset i Stockholm.

Aktionen med Erdogandockan väckte stor ilska i såväl Turkiet som i Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade aktionen för ”ett sabotage mot den svenska Natoansökan”.

Utrikesminister Tobias Billström (M) gick steget längre och kallade händelsen för en ”skenavrättning”.

Försvarar yttrandefriheten

Trots de hårda orden invänder inte regeringen mot Paludans planerade koranbränning.

– Yttrandefriheten är vidsträckt i Sverige och det faktum att det kan förekomma den här typen av demonstrationer är någonting som också är en del av vår demokrati, säger Tobias Billström till Expressen.

Huruvida aktionen riskerar att försvåra för Sveriges Natoansökan vill utrikesministern inte spekulera om.

Kritiserades

Efter utspelen i samband med aktionen med Erdogandockan har regeringen kritiserats för att inte stå upp för yttrandefriheten i Sverige.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som i dag undervisar i journalistik på Stockholms universitet och är starkt profilerad i just yttrandefrihetsfrågor, framhöll att regeringen uppvisat en “sagolikt böjbar rygg”.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar. Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sa Nils Funcke till SVT Nyheter i slutet av förra veckan.

Yttrandefrihetsexperten jämförde dockaktionen med att bränna Koranen.

– Aktionerna är upprörande, men tillåtna enligt svensk lag, betonade Nils Funcke.

Foto: Florian Olivo resp Rasmus Paludan

Text: Redaktionen


Ryssland sätter in 300 000 soldater

2024 12 03

Ryssland kommer trappa upp kriget i Ukraina efter årsskiftet.

Det står klart efter ett nytt besked från landets försvarsdepartement.

I ett färskt uttalande meddelar departementet att ytterligare 300 000 soldater kommer skickas till Ukraina.

Beskedet ges i den ryska militärledningens officiella tidning Krasnaya Zvezda.

– Ytterligare 300 000 militärer kommer att placeras i Ukraina efter att de har genomgått ett gigantiskt militärt träningsprogram, framhåller Ivan Buvaltsev, chef för stridsutbildning vid den ryska försvarsmakten.

– Femton kompanier med militära instruktörer och specialister ska utbilda de nya rekryterna. Fokus kommer att läggas på militära anfallsstrategier, eftersom det har blivit särskilt relevant med anledning av våra truppers avancemang i Ukraina.

Vidare uppger Buvaltsev att rekryterna kommer utbildas på mer än 2 300 platser i Ryssland.

De kommer även involveras i övningar utomlands, framhåller militärchefen.

– Övningarna kommer hållas under så nära stridsförhållanden som möjligt.  

Uppgifter: Så stora är Rysslands förluster

Sedan början av den fullskaliga invasionen har Ryssland främst förlitat sig på professionella soldater och frivilliga. 

Den ryska ledningen erbjuder generösa engångsbetalningar till de som ansluter sig till kriget.

Men behovet av nya rekryter är stort.

Enligt ukrainska uppgifter har närmare 700 000 ryska soldater dödats eller skadats i kriget.

Trots de massiva förlusterna syns inga tecken på att kriget kommer ta slut. 

Snarare tycks det eskalera, vilket Rysslands senaste besked är ett tecken på. 

LÄS MER HÄR:

Blodigt rekord har slagits – mardröm för Ryssland

Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

Tunga ryska förluster – i flera delar av världen

Ryssland hävdar – “Kuppförsök i vårt grannland”

Foto: A. Jawfox resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Circle K och OKQ8 slutar omedelbart – varnas av Konkurrensverket

2024 12 03

Konkurrensverket har utrett misstankar om brott mot konkurrenslagen hos tre stora drivmedelskedjor i Sverige.

Det rör sig om Cirlce K, OKQ8 och Preem och deras löpande och offentliga publicering av rekommenderade priser på bensin och diesel, som bedöms kunna vara i strid mot konkurrenslagen.

Enligt mönstret går Circle K, som är prisledande, först ut med ändringar i rekommenderade priser och listpriser på morgonen.

Inom en dryg timme följer OKQ8 och Preem efter och publicerar samma pris.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att detta kan innebära att en kedja helt och hållet styr drivmedelspriserna i Sverige.

– Det bidrar till en mycket homogen prisbild på drivmedel över hela landet, framhöll myndigheten i oktober och syftade på Circle K.

Lovar att sluta

Efter utredningen väljer nu Cirlce K och de två andra kedjorna att upphöra med tjänsten.

Det sker frivilligt och innebär att företagen inte längre offentligt kommer att publicera rekommenderade priser på vissa drivmedel för privatkunder så som det sker idag.

Beskedet skulle kunna få följden att det blir lägre drivmedelspriser i Sverige.

– Pristransparens kan vara både positivt och negativt för konsumenterna. Beroende på hur en marknad fungerar kan företag riskera att skada konkurrensen om de prissignalerar genom att offentliggöra prishöjningar eller prisstrategier.

– Prissignalering kan under vissa förutsättningar också leda till otillåten prissamordning mellan företag och innebära högre priser för konsumenterna, säger Konkurrensverkets vikarierande generaldirektör Hanna Witt i ett uttalande.

Kan straffas med enormt vite

De tre drivmedelsföretagen åtar sig även att senarelägga publiceringen av listpriser för drivmedel riktade till företagskunder för lätt trafik, även om det fortsatt kan göras med vissa begränsningar.

Konkurrensverket är nöjd med beskedet från mackarna.

Enligt myndigheten avhjälper det konkurrensproblem som preliminärt identifierats under utredningen och godtar därmed bolagens åtaganden.

– Beslutet förenas med viten om 100 miljoner kronor för respektive bolag, som kan dömas ut om de inte efterlever sina respektive åtaganden. Åtagandena gäller i tre år. I beslutet skrivs även drivmedelsbolaget St1, som också varit part i utredningen, av från vidare utredning, framhäver Konkurrensverket.

Foto: Circle K 

Text: Redaktionen