Putin samlar fyra länder – grundar ny fruktad allians

2024 12 12

Varningsklockorna ringer när Rysslands diktator Vladimir Putin ger besked om en ny allians i rådande säkerhetsläge.

Frågan är på väg att bli den kanske mest avgörande för hela mänskligheten på sikt.

I takt med att utvecklingen fått raketfart har artificiell intelligens blivit en av de mest omdiskuterade teknikerna i vår samtid och framtid.

Så sent som häromdagen bedömde Geoffrey Hinton, Nobelpristagare i fysik och känd som AI:s “gudfader”, att det finns stor risk att tekniken förgör människan.

– Min bästa gissning är att det är 20 procents risk att AI tar över och utrotar mänskligheten, sade han i en intervju med SvD och underströk att mer forskning behövs för att kunna kontrollera fenomenet.

Grundar en AI-allians

Nu samlar Putin fyra andra länder för att gå samman i vad som benämns som en “AI-allians”, rapporterar Reuters.

Syftet är att utmana USA:s dominans på området.

– Ryssland måste delta på lika villkor i den globala kapplöpningen för att skapa en stark artificiell intelligens. Det är just de avancerade lösningarna som ryska vetenskapsmän för närvarande arbetar med, säger Putin vid en AI-konferens i Moskva på onsdagen.

Bjuder in hela världen

De fyra länderna som Putin vänder sig till är medlemmarna i den ekonomiska samarbetsorganisationen BRICS, som förutom Ryssland består av Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika.

Även Iran, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien ingår i samarbetet och Natomedlemmen Turkiet har tidigare i år i ett unikt utspel öppnat för att ansluta sig till alliansen.

– Vi bjuder in forskare från hela världen att gå med i samarbetet, säger Vladimir Putin.

Efter sanktioner

Alliansen går under namnet “AI Alliance Network” och kommer att inkludera nationella föreningar och utvecklingsinstitutioner inom AI-området från BRICS-länder och andra intresserade stater.

Nybildningen sker efter att västerländska sanktioner ämnat att begränsa Rysslands tillgång till den teknik som behövs för att upprätthålla sitt krig mot Ukraina, vilket fått världens största tillverkare av mikrochip att stoppa exporten till Ryssland.

Det har hittills kraftigt bromsat diktaturens möjligheter till att utveckla AI.

Elon Musk: Är utom kontroll

Våren 2023 varnade flera experter inom AI, bland annat Elon Musk, i ett öppet brev för teknologins potentiella risker.

De menar att kapplöpningen om att utveckla AI-system är utom kontroll och hotar mänskligheten som sådan.

– De senaste månaderna har AI-labb varit låsta i en kapplöpning utom kontroll för att utveckla och distribuera allt kraftfullare digitala hjärnor som ingen, inte ens deras skapare, kan förstå, förutsäga eller på ett tillförlitligt sätt kontrollera, framhöll experterna.

Förra veckan utlyste USA:s tillträdande president Donald Trump en ny roll i Vita huset: en AI- och krypto-tsar. Uppdraget har gått till tidigare Paypal-chefen David Sacks.

Förutom USA är Kina den främsta AI-makten i världen.

LÄS MER: Kraftiga varningen: Utom kontroll – ett hot mot hela mänskligheten

LÄS MER: Ryska desperationen – tvingas bygga vapen av vitvaror

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen