UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Europa har fått nog – slår tillbaka stenhårt mot Trump

2025 03 12

Europa väntas slå tillbaka med full kraft mot USA:s president Donald Trump.

Klockan 05.00 idag svensk tid var beskedet ett faktum: från och med då började de utlovade 25-procentiga tullarna på stål och aluminium att gälla.

Alla länder i EU påverkas och kan slå hårt mot företagen, inte minst i Sverige.

Men Europa väntas gå till motattack.

En kraftig sådan.

– De kommer antagligen ta fram den stora släggan eftersom de är så trötta på Trump, säger en representant för europeisk stålindustri om EU-kommissionens förväntade svar, till Politico.

"Kan inte lita på USA längre"

Uppgifterna bekräftas av ytterligare tre diplomater med insyn.

Enligt tidningen har EU ett “vedergällningspaket” redo att aktiveras. I det finns tullar på ikoniska amerikanska produkter som till exempel motorcyklar från Harley Davidson, bourbon och jeans.

– Vi kan inte lita på USA längre, det är en ny verklighet. Så vi måste vara tuffa och slå tillbaka, det är den enda medicinen, säger en av EU-diplomaterna som Politico talat med.

Flera av tullarna har varit vilande sedan Trumps första mandatperiod i Vita huset.

– Om Bryssel inte gör något kommer dessa aktiveras igen i slutet av månaden. Men det kommer nog att gå längre än så, framhåller diplomaterna.

"Han är inte president i världen"

En förväntade motattacken bekräftas även från EU på onsdagsmorgonen.

– Som svar lanserar kommissionen en rad motåtgärder för att skydda europeiska företag, arbetstagare och konsumenter från effekterna av dessa omotiverade handelsrestriktioner, framhåller unionen i ett pressutskick.

Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna tillika vice ordförande i EU:s utskott för internationell handel, menar att det kan handla om just de saker som EU-diplomaterna talar om, det vill säga tullar som infördes mot USA 2018 men pausades när Joe Biden tog över makten.

Redan första april kan de återupplivas.

– EU har förberett åtgärder. Donald Trump är president i USA – han är inte president i världen, säger Karin Karlsbro till Aftonbladet.

"Ren utpressning"

Enligt Karlsbro finns det inga tecken som indikerar att Trump är beredda att dra tillbaka tullarna, som alltså aktiverades under onsdagsmorgonen.

Hon understryker att EU inte vill ha ett handelskrig och att det bara går att beklaga att situationen har uppstått.

– Det är dåligt för alla inblandade. Donald Trump ägnar sig inte åt normal handel utan ren utpressning.

LÄS MER: Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 12

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen