NATOLAND UPPMANAR: Så ska militäralliansen besvara en rysk kärnvapenattack

2022 09 28

Nato måste svara med “förödande” repressalier om Ryssland attackerar Ukraina med kärnvapen.

Det säger medlemslandet Polens utrikesminister Zbigniew Rau i samband med ett besök i Washington, rapporterar The Guardian.

Enligt ministern är Nato dessutom i full färd med att göra budskapet tydligt även för Rysslands president Vladimir Putin.

Utesluter atombomber

Den polska utrikesministern utesluter dock att Nato själva ska använda sig av massförstörelsevapen, även om Ryssland skulle använda sig av just sådana medel.

– Såvitt vi vet hotar Putin att använda taktiska kärnvapen på ukrainsk mark, inte för att attackera Nato, vilket innebär att Nato bör svara på ett konventionellt sätt, säger Rau till NBC News-programmet Meet The Press.

– Men responsen borde vara förödande. Och jag antar att detta är det tydliga budskapet som Natoalliansen sänder till Ryssland just nu.

Ökad oro för kärnvapenattack

Oron för att Moskva ska ta steget till att bruka kärnvapen i kriget mot Ukraina har ökat efter det ryska militära misslyckandet i landet.

Sju månader efter invasionen gav Putin förra veckan order om att kalla in ytterligare 300 000 soldater i en partiell mobilisering, som enligt ryska källor snarare kan handla om över en miljon.

– Uppenbarligen förlorar president Putin kriget i Ukraina. Så hans reaktion på det är att starta mobilisering. Men mobiliseringen verkar inte hjälpa honom att vinna kriget, säger Rau.

Putin: "Jag bluffar inte"

I samband med sitt tal om att mobilisera ytterligare gjorde även Putin världen påmind om vilka resurser Ryssland har i lager.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll diktatorn.

"Rätt att använda vid behov"

Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd, Dmitrij Medvedev, upprepade budskapet under gårdagen.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Förbereder sig

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Putin använder kärnvapen mot Ukraina.

– Det är en fråga vi bör ta på allvar, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till CBS på söndagen.

Då går Nato in i kriget

Två västerländska tjänstemän som Financial Times pratat är av samma uppfattning som Polens utrikesminister.

De menar att vid händelse av en kärnvapenattack mot Ukraina kommer västvärlden inte att svarar med samma medel.

I första hand beräknas väst svara med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.  

Tjänstemännen tillägger att Washington upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, säger en av tjänstemännen till Financial Times. 

LÄS MER: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen