NATOLAND UPPMANAR: Så ska militäralliansen besvara en rysk kärnvapenattack

2022 09 28

Nato måste svara med “förödande” repressalier om Ryssland attackerar Ukraina med kärnvapen.

Det säger medlemslandet Polens utrikesminister Zbigniew Rau i samband med ett besök i Washington, rapporterar The Guardian.

Enligt ministern är Nato dessutom i full färd med att göra budskapet tydligt även för Rysslands president Vladimir Putin.

Utesluter atombomber

Den polska utrikesministern utesluter dock att Nato själva ska använda sig av massförstörelsevapen, även om Ryssland skulle använda sig av just sådana medel.

– Såvitt vi vet hotar Putin att använda taktiska kärnvapen på ukrainsk mark, inte för att attackera Nato, vilket innebär att Nato bör svara på ett konventionellt sätt, säger Rau till NBC News-programmet Meet The Press.

– Men responsen borde vara förödande. Och jag antar att detta är det tydliga budskapet som Natoalliansen sänder till Ryssland just nu.

Ökad oro för kärnvapenattack

Oron för att Moskva ska ta steget till att bruka kärnvapen i kriget mot Ukraina har ökat efter det ryska militära misslyckandet i landet.

Sju månader efter invasionen gav Putin förra veckan order om att kalla in ytterligare 300 000 soldater i en partiell mobilisering, som enligt ryska källor snarare kan handla om över en miljon.

– Uppenbarligen förlorar president Putin kriget i Ukraina. Så hans reaktion på det är att starta mobilisering. Men mobiliseringen verkar inte hjälpa honom att vinna kriget, säger Rau.

Putin: "Jag bluffar inte"

I samband med sitt tal om att mobilisera ytterligare gjorde även Putin världen påmind om vilka resurser Ryssland har i lager.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll diktatorn.

"Rätt att använda vid behov"

Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd, Dmitrij Medvedev, upprepade budskapet under gårdagen.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Förbereder sig

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Putin använder kärnvapen mot Ukraina.

– Det är en fråga vi bör ta på allvar, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till CBS på söndagen.

Då går Nato in i kriget

Två västerländska tjänstemän som Financial Times pratat är av samma uppfattning som Polens utrikesminister.

De menar att vid händelse av en kärnvapenattack mot Ukraina kommer västvärlden inte att svarar med samma medel.

I första hand beräknas väst svara med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.  

Tjänstemännen tillägger att Washington upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, säger en av tjänstemännen till Financial Times. 

LÄS MER: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

Foto: Nato

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen