NATOLAND UPPMANAR: Så ska militäralliansen besvara en rysk kärnvapenattack

2022 09 28

Det säger medlemslandet Polens utrikesminister Zbigniew Rau i samband med ett besök i Washington, rapporterar The Guardian.

Enligt ministern är Nato dessutom i full färd med att göra budskapet tydligt även för Rysslands president Vladimir Putin.

Utesluter atombomber

Den polska utrikesministern utesluter dock att Nato själva ska använda sig av massförstörelsevapen, även om Ryssland skulle använda sig av just sådana medel.

– Såvitt vi vet hotar Putin att använda taktiska kärnvapen på ukrainsk mark, inte för att attackera Nato, vilket innebär att Nato bör svara på ett konventionellt sätt, säger Rau till NBC News-programmet Meet The Press.

– Men responsen borde vara förödande. Och jag antar att detta är det tydliga budskapet som Natoalliansen sänder till Ryssland just nu.

Ökad oro för kärnvapenattack

Oron för att Moskva ska ta steget till att bruka kärnvapen i kriget mot Ukraina har ökat efter det ryska militära misslyckandet i landet.

Sju månader efter invasionen gav Putin förra veckan order om att kalla in ytterligare 300 000 soldater i en partiell mobilisering, som enligt ryska källor snarare kan handla om över en miljon.

– Uppenbarligen förlorar president Putin kriget i Ukraina. Så hans reaktion på det är att starta mobilisering. Men mobiliseringen verkar inte hjälpa honom att vinna kriget, säger Rau.

Putin: "Jag bluffar inte"

I samband med sitt tal om att mobilisera ytterligare gjorde även Putin världen påmind om vilka resurser Ryssland har i lager.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll diktatorn.

"Rätt att använda vid behov"

Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd, Dmitrij Medvedev, upprepade budskapet under gårdagen.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Förbereder sig

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Putin använder kärnvapen mot Ukraina.

– Det är en fråga vi bör ta på allvar, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till CBS på söndagen.

Då går Nato in i kriget

Två västerländska tjänstemän som Financial Times pratat är av samma uppfattning som Polens utrikesminister.

De menar att vid händelse av en kärnvapenattack mot Ukraina kommer västvärlden inte att svarar med samma medel.

I första hand beräknas väst svara med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.  

Tjänstemännen tillägger att Washington upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, säger en av tjänstemännen till Financial Times. 

LÄS MER: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

Foto: Nato

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen