Utbrytarregion ber Ryssland att ”vidta åtgärder”

2024 02 28

Styret i Transnistrien, en utbrytarregion i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, har under onsdagen kallat till kongress.

På kongressen går ledningen i Transnistrien ut med ett direkt besked till den ryska diktaturen.

Styret i utbrytarregionen ber Ryssland om ”skydd” och vädjar om att regimen i Moskva ska ”vidta åtgärder” för att skydda Transnistrien från ett ”ökat tryck från Moldavien”.

Det rapporterar AFP med hänvisning till en resolution som antogs på onsdagen.

Det finns stora likheter med hur kriget i Ukraina inleddes. Putinvänliga och proryska element i de båda ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk begärde stöd från Ryssland.

Därefter eskalerade situationen med våld och ryska soldater korsade gränsen och inledde det fortsatt pågående kriget mot Ukraina.

Oron i Väst är nu stor för att samma sak kan ske i Moldavien.

Putin håller tal på torsdag

Ryssland väntas svara på Transnistrien vädjan i morgon, torsdag.

Landets diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Det återstår att se hur Ryssland kommer att svara och tolka dagens besked.

Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog har varnat för att Ryssland är redo att ingripa militärt om Transnistrien ger sken av att vilja bli en del av den Ryska federationen.

Ett ryskt militärt ingripande skulle kunna leda till att kriget i Ukraina eskalerar, till exempel skulle Moldavien och Natolandet Rumänien riskera att dras in i kriget, enligt experten.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, sa Jacob Hedenskog till SvD för drygt en vecka sedan.

Ryska soldater

Trots pågående krig i Ukraina har Ryssland fortfarande ett stort militärt inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade i regionen. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, rapporterar Romania Journal.

Ryssland har tidigare klargjort att Transnistrien ligger i landets intressesfär.

I början av maj sa den ryske generalmajoren Rustam Minnekaev att Ryssland vill etablera en landkorridor som förbinder ockuperade områden i södra Ukraina med Transnistrien i östra Moldavien.

– Kontroll över södra Ukraina är en annan väg ut till Transnistrien, där det också finns fakta om förtryck av den rysktalande befolkningen, sa han i ett uttalande.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har även varnat för att Ryssland försöker straffa Moldavien för att de stödjer Ukraina. Enligt Zelensky planerar Putinregimen att göra landet till en rysk lydstat.

Moldaviens premiärminister Natalia Gavrilita har konstaterat att det finns en utbredd oro för en rysk invasion hos den moldaviska befolkningen.

– Vi är förstås oroade. Det är ett hypotetiskt scenario just nu. Men om militären rör sig ännu längre in i sydvästra Ukraina och mot Odesa då blir vi förstås mycket oroade, sa hon i en intervju med CNN.

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 07

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen