Utbrytarregion ber Ryssland att ”vidta åtgärder”

2024 02 28

Styret i Transnistrien, en utbrytarregion i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, har under onsdagen kallat till kongress.

På kongressen går ledningen i Transnistrien ut med ett direkt besked till den ryska diktaturen.  

Styret i utbrytarregionen ber Ryssland om ”skydd” och vädjar om att regimen i Moskva ska ”vidta åtgärder” för att skydda Transnistrien från ett ”ökat tryck från Moldavien”.

Det rapporterar AFP med hänvisning till en resolution som antogs på onsdagen.

Det finns stora likheter med hur kriget i Ukraina inleddes. Putinvänliga och proryska element i de båda ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk begärde stöd från Ryssland.

Därefter eskalerade situationen med våld och ryska soldater korsade gränsen och inledde det fortsatt pågående kriget mot Ukraina.

Oron i Väst är nu stor för att samma sak kan ske i Moldavien.

Putin håller tal på torsdag

Ryssland väntas svara på Transnistrien vädjan i morgon, torsdag.

Landets diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Det återstår att se hur Ryssland kommer att svara och tolka dagens besked.

Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog har varnat för att Ryssland är redo att ingripa militärt om Transnistrien ger sken av att vilja bli en del av den Ryska federationen.

Ett ryskt militärt ingripande skulle kunna leda till att kriget i Ukraina eskalerar, till exempel skulle Moldavien och Natolandet Rumänien riskera att dras in i kriget, enligt experten.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, sa Jacob Hedenskog till SvD för drygt en vecka sedan.

Ryska soldater

Trots pågående krig i Ukraina har Ryssland fortfarande ett stort militärt inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade i regionen. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, rapporterar Romania Journal.

Ryssland har tidigare klargjort att Transnistrien ligger i landets intressesfär.

I början av maj sa den ryske generalmajoren Rustam Minnekaev att Ryssland vill etablera en landkorridor som förbinder ockuperade områden i södra Ukraina med Transnistrien i östra Moldavien.

– Kontroll över södra Ukraina är en annan väg ut till Transnistrien, där det också finns fakta om förtryck av den rysktalande befolkningen, sa han i ett uttalande.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har även varnat för att  Ryssland försöker straffa Moldavien för att de stödjer Ukraina. Enligt Zelensky planerar Putinregimen att göra landet till en rysk lydstat.

Moldaviens premiärminister Natalia Gavrilita har konstaterat att det finns en utbredd oro för en rysk invasion hos den moldaviska befolkningen.

– Vi är förstås oroade.  Det är ett hypotetiskt scenario just nu. Men om militären rör sig ännu längre in i sydvästra Ukraina och mot Odesa då blir vi förstås mycket oroade, sa hon i en intervju med CNN.

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen