JUST NU: Säpo uppmanar svenska folket

2023 02 23

Säkerhetsläget i Sverige beskrivs som det allvarligaste sedan 1980-talet.

Nu riktar Charlotte von Essen, chef för Säkerhetspolisen, en direkt uppmaning till hur svenska folket ska förhålla sig till den ökade hotbilden.

– Var extra vaksam på sådant som man inte tycker stämmer eller ser konstigt ut, säger hon i P1 Morgon.

Flera budskap

Enligt Säpochefen kan man “leva som vanligt, men vara vaksam”. Hon pekar även ut fler direktiv som svenskarna bör följa i tider då hotbilden ökar.

– Det är viktigt att vara källkritisk. Att man inte ska tro på allt man får upp i sina flöden. Det är viktigt att bidra till att kyla ned situationen på det sättet och att man inte delar saker man inte vet var de kommer från. Bakom det kan det ligga extremister som vill att man ska föra informationen vidare, uppmanar Charlotte von Essen.

Fåordig kring planerade attentat

Trots en rad uttalanden från regering, myndigheter och internationella aktörer om en förhöjd hotbild mot Sverige ligger terrorhotsnivån kvar på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt Charlotte von Essen beror detta på att uppskattningen inte baseras på specifika händelser, som till exempel koranbränningen i januari, utan snarare på långsiktig och strategisk information.

Hon vill inte kommentera om Säpo har avstyrt något planerat attentat i Sverige.

Enskilt största hotet

Igår gick Säpo ut med att Ryssland är det enskilt största hotet mot Sveriges säkerhet.

– Ryssland och andra auktoritära stater har blivit allt mer offensiva i sitt agerande och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt, förklarade Charlotte von Essen i ett pressmeddelande.

– Omvärldsutvecklingen bidrar även till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Sammantaget innebär detta att hotet mot Sverige accelererar.

"Allvar på riktigt"

Budskapet om en ökad hotbild har upprepats vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna, inte minst av statsminister Ulf Kristersson (M) själv.

– Jag vill mana alla i Sverige att inse allvaret. Det här är allvar på riktigt, det är ett hot mot vår demokrati. Det är det värsta vi varit med om sedan andra världskriget, sade han på en uppmärksammad pressträff i januari.

Uppgifter: Polisen på helspänn

Sedan dess har bland annat USA varnat för en förhöjd risk av attentat i Sverige och uppmanat amerikanska medborgare att undvika folksamlingar i landet.

Uppgifter till Aftonbladet har också gjort gällande att hela Stockholms poliskår ska vara “mentalt förberedda på en attack”.

– Det är allvarliga hot som riktats, säger en uppgiftslämnare.

LÄS MER: Säkerheten höjs vid flera platser i Stockholm

LÄS MER: Stor oro uppges spridas på svenska myndigheter

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen