Regeringens besked – Då upphör pandemilagen

2022 02 14

Covid-19 ska sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom i månadsskiftet mellan mars och april.

Det framhäver socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med DN.

Mindre än två månader

– Ambitionen är att klassningen upphör från och med månadsskiftet mars-april, säger Lena Hallengren till tidningen.

Den 1 februari 2020 klassade regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Nästan två år senare, efter rekommendation från Folkhälsomyndigheten, kan klassningen upphöra.

Förslag på remiss

På tisdagen skickade regeringen ett förslag på remiss om att ta bort klassningen av covid-19 som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, rapporterar DN. Beskedet kommer i samband med att många av restriktionerna i Sverige har hävts.

Men för vissa kvarstår en hel del rekommendationer.

Ovaccinerade uppmanas

– Om man är ovaccinerad så finns det särskilda råd som man ska följa. Det är viktigt att man är hemma om man har symtom, säger Lena Hallengren till DN.

Socialministern framhäver att det är lika viktigt som tidigare att folk fortsätter att vaccinera sig, trots beskedet om slopade restriktioner och förslaget att stryka covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det behövs tre doser för att förlänga skyddet mot smittspridning och svår sjukdom, poängterar socialministern.

Pandemilagen upphör

Om regeringens förslag blir verklighet innebär det även att den rådande pandemilagen försvinner i början av mars. Den 8 januari 2021 beslutade riksdagen att införa pandemilagen.

Den tillfälliga lagen har gett regeringen större befogenheter att ta snabbare beslut om åtgärder som syftar till att minska smittspridningen.

Kritik mot regeringen

Pandemilagen, som förlängdes vid årsskiftet, har stött på hård kritik. Bland annat från Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Vi menar att regeringen har missbrukat sitt mandat, sade Nyamko Sabuni i början av januari till SR, efter att regeringen beslutat om tidigare stängningstider för restauranger och krogar.

L-ledaren kritiserade lagen och hävdade att regeringens tillfälliga befogenheter istället borde ligga hos riksdagen. En önskan som nu ser ut att bli verklighet.

LÄS MER:

Oro på IVA efter slopade restriktioner – Personal varnar

STORA GLÄDJEN: Sverige har öppnat upp

Restriktionerna slopas – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren Regeringkansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen