Regeringen pekar ut tre hot mot Sveriges säkerhet

2023 02 17

– Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Det var regeringens budskap när justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff under fredagseftermiddagen gav en lägesbild över brottsligheten.

– 2023 har inletts på ett väldigt brutalt sätt, säger ministern

"Inhemsk terrorism"

Enligt regeringen är läget sedan årsskiftet “extremt”.

– Vi kunde stänga 2022 med det mörka rekordet av 62 dödsskjutningar.

Gunnar Strömmer tillägger:

– Våldet kan bara beskrivas som väldigt grovt och hänsynslöst. Jag har tidigare beskrivit det som inhemsk terrorism. En sak som kännetecknar det är hänsynslöshet och likgiltighet inför risker för tredje man.

Flera satsningar

På presskonferensen lyfter Strömmer även fram fem områden som regeringen identifierat som särskilt kritiska för att vända utvecklingen.

Det rör sig om satsningar som man redan tagit beslut om, det vill säga utredningar om bland annat visitationszoner och anonyma vittnen.

Även satsningar på polis och rättsväsende nämns bland justitieministerns exempel.

Pekar ut tre hot

Gunnar Strömmer uppmärksammar även tre specifika hot mot Sveriges inre säkerhet.

Det rör dels hot från auktoritära stater med expansiva ambitioner, i synnerhet Ryssland efter dess olagliga invasion i Ukraina.

Nummer två är terrorhotet mot Sverige som fortsatt ligger på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt justitieministern rör det sig främst om islamistiskt och högerextremt hot från ensamma aktörer.

"Extrem situation"

Det tredje hotet på ministerns lista hör till den organiserade brottsligheten.

– Som alla känner till har det varit en extrem situation. Den vågen har inte brutits även om den tryckts tillbaka i hög grad från den mobilisering som polisen gjort, säger Gunnar Strömmer och syftar på våldsvågen i Stockholm som följt sedan en dödsskjutning i Rinkeby på juldagen.

Polisen vädjar till militären

Rikspolischefen Anders Thornberg uttalade sig i veckan om att han tror att det är fullt möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men i så fall behöver polisen hjälp – av militären.

Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till Dagens Nyheter.

Även regeringen har nyligen öppnat för ett sådant typ av samarbete mellan myndigheterna.

LÄS MER: Statsministern: "Det blir värre och värre"

LÄS MER: Allvarliga uppgifter: Alla poliser förbereds på terrorattack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen