SVERIGE: Rikspolischefen vädjar till militären

2023 02 15

Rikspolischefen Anders Thornberg tror att det är möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men han betonar att Polismyndigheten behöver hjälp.

I en intervju med DN vänder han sig till Försvarsmakten.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till tidningen.

Inga insatser mot gängen

Rikspolischefen betonar att det inte handlar om militära insatser mot kriminella gäng i utsatta områden.

Han vill däremot se över möjligheten att begära stöd av Försvarsmakten vid exceptionella händelser.

Militären kan till exempel få i uppdrag att sköta logistik och bevakning.

Två partier vill gå framåt

Moderaterna och Sverigedemokraterna har föreslagit att försvaret ska kunna hjälpa polisen i syfte att bromsa den kriminella utvecklingen i storstäderna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har meddelat att han tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M) arbetar med ett förslag som innebär ett utökat samarbete mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvarsmakten och Polismyndigheten. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, sa Strömmer till SVT Nyheter den 29 januari.

Justitieministern utvecklade sitt resonemang i en intervju med tv-kanalen den 3 februari.

– Den nationella brottsuppklarningen är alldeles för låg. När det gäller dödsskjutningarna nationellt ligger det väl runt 20 procent. Polisen gör själv bedömningen att en för stor del av resurserna går till administration och en för liten del till det operativa polisarbetet. Det har de fått i uppdrag att se över, sade han då.

Stort stöd

Det svenska folket stödjer ett utökat samarbete mellan polisen och försvaret.

Nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska stödja polisen i arbetet mot den grova brottsligheten. Det visar den nationella SOM-undersökningen från 2021.

I dag förbjuder svensk lag att militär sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång). Däremot tillåts militären understödja polisen för att bekämpa terrorism.

Foto: L. Hedelin resp B. Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland historiskt nära att använda taktiska kärnvapen

2024 09 08

CIA-chefen William Burns talar om en ”reell risk” att Ryssland skulle använda sig av taktiska kärnvapen.

Tillsammans med sin brittiska kollega, MI6-chefen Richard Moore, har Burns gjort ett uttalande om den globala säkerhetssituationen.

Där framkommer det att Ryssland har varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina.

”Reell risk” i Ukraina

Enligt de två underrättelsecheferna fanns det en ”reell risk för potentiell användning av taktiska kärnvapen” i Ukraina hösten 2022, rapporterar TV2.

Uttalandet kommer i ett inlägg som underrättelsecheferna har publicerat i Financial Times, och det är första gången någonsin som ledare för de två underrättelsetjänsterna skriver en gemensam artikel av det här slaget, enligt kanalen.

Burns och Moore framhåller att det är ”viktigare än någonsin” att fortsätta den nuvarande politiska kursen och stödja Ukrainas kamp mot Ryssland.

– En fortsättning på den nuvarande kursen i Ukraina är mer avgörande än någonsin. Putin kommer inte att lyckas bli av med Ukrainas suveränitet och självständighet, skriver Burns och Moore.

Tomt prat om ”röda linjer”?

Enligt underrättelseinformation ska Rysslands alltså ha varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen hösten 2022.

Några detaljer ges inte, men det är också känt att Ryssland har omprövat kärnvapendoktrin och flera gånger hotat med att använda kärnvapen.

De ryska hoten har bland annat lett till att västvärldens vapenleveranser till Ukraina har saktats ned, enligt Kyiv Independent.

Samtidigt har många, inte minst Ukraina, framhållit att Rysslands tal om ”röda linjer” som inte får överträdas tycks vara en bluff.

Den ukrainska offensiven i Kursk borde rimligtvis ha setts som en överträdelse av dessa ”röda linjer”, ändå har Ryssland inte agerat därefter.

Volodymyr Zelenskyj har framhållit detta som ett argument för att västvärlden är alltför försiktig i sitt stöd till Ukraina, och låter sig skrämmas av tomma hot från rysk sida. Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Så här gör man i en rondell – många gör samma fel

2024 09 09

Många bilister gör fel när de kör i en rondell, menar trafiklärare.

Den som har körkort förväntas kunna trafikreglerna, men i praktiken begås det många fel i den vardagliga trafiken.

Att bilister gör fel är extra vanligt i rondeller, rapporterar SR.

Gör flera misstag

Många tycker nog att det är självklart hur man ska köra i en rondell.

Men trots det är det många bilister som begår fel, misstag och slarv.

Några av misstagen är extra vanliga.

– Att man blinkar för tidigt, för sent eller inte blinkar alls. Att man genar så att man kör rakt igenom cirkulationsplatsen, istället för att hålla sig lite enligt grundplacering, säger trafikläraren Pelle Möller i Kalmar till radiokanalen.

Han menar att många gör fel utan att riktigt reflektera över det.

– Ska du då svänga höger eller rakt fram, då ska du hålla lite till höger, så att du får en fin båge. Ska du åka till vänster eller runt, ja då håller du lite till vänster, förklarar han.

Ämnet väcker irritation

Frågan om hur man ska köra i rondeller debatteras ibland intensivt, och i exempelvis Göteborg har det uttryckts irritation över busschaufförer som ”kör med fullt gaspådrag rakt in i rondeller, enligt tidningen Mitt i.

Trafikläraren framhåller för tidningen att tydlighet och samarbete mellan bilister är väldigt viktigt när man kör i rondeller.

Frågan är också om det räcker med att blinka när man kör ut ur rondellen.

– Enligt lag ja, men när vi utbildar oss till trafiklärare blir vi uppmanade att lära eleverna att blinka både in och ut ur rondellen – du ska alltid försöka vara så tydlig som möjligt, säger han till tidningen.

Han framhåller också vikten av att placera sig rätt, anpassa hastigheten och vara riskmedveten.

Många upplever att framför allt större fordon beter sig hänsynslöst i rondeller, enligt tidningen.

Föräldrar med dåliga vanor

Olle Möller i Kalmar har märkt på handledarkurser att föräldrar, som haft körkort i många år, ofta har sämre koll på trafikregler än man kan tro.

– På handledarkurserna pratar man ju om samma sak, då är föräldrarna med, och man berättar lite. ”Aha, just det, så kanske det var.” De lägger sig till med vanor som är väldigt svåra att bryta, säger han till SR.

Foto: FriskoKry Wikipedia

Text: Redaktionen