Regeringen pekar ut tre hot mot Sveriges säkerhet

2023 02 17

– Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Det var regeringens budskap när justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff under fredagseftermiddagen gav en lägesbild över brottsligheten.

– 2023 har inletts på ett väldigt brutalt sätt, säger ministern

"Inhemsk terrorism"

Enligt regeringen är läget sedan årsskiftet “extremt”.

– Vi kunde stänga 2022 med det mörka rekordet av 62 dödsskjutningar.

Gunnar Strömmer tillägger:

– Våldet kan bara beskrivas som väldigt grovt och hänsynslöst. Jag har tidigare beskrivit det som inhemsk terrorism. En sak som kännetecknar det är hänsynslöshet och likgiltighet inför risker för tredje man.

Flera satsningar

På presskonferensen lyfter Strömmer även fram fem områden som regeringen identifierat som särskilt kritiska för att vända utvecklingen.

Det rör sig om satsningar som man redan tagit beslut om, det vill säga utredningar om bland annat visitationszoner och anonyma vittnen.

Även satsningar på polis och rättsväsende nämns bland justitieministerns exempel.

Pekar ut tre hot

Gunnar Strömmer uppmärksammar även tre specifika hot mot Sveriges inre säkerhet.

Det rör dels hot från auktoritära stater med expansiva ambitioner, i synnerhet Ryssland efter dess olagliga invasion i Ukraina.

Nummer två är terrorhotet mot Sverige som fortsatt ligger på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt justitieministern rör det sig främst om islamistiskt och högerextremt hot från ensamma aktörer.

"Extrem situation"

Det tredje hotet på ministerns lista hör till den organiserade brottsligheten.

– Som alla känner till har det varit en extrem situation. Den vågen har inte brutits även om den tryckts tillbaka i hög grad från den mobilisering som polisen gjort, säger Gunnar Strömmer och syftar på våldsvågen i Stockholm som följt sedan en dödsskjutning i Rinkeby på juldagen.

Polisen vädjar till militären

Rikspolischefen Anders Thornberg uttalade sig i veckan om att han tror att det är fullt möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men i så fall behöver polisen hjälp – av militären.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till Dagens Nyheter.

Även regeringen har nyligen öppnat för ett sådant typ av samarbete mellan myndigheterna.

LÄS MER: Statsministern: "Det blir värre och värre"

LÄS MER: Allvarliga uppgifter: Alla poliser förbereds på terrorattack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen