Regeringen pekar ut tre hot mot Sveriges säkerhet

2023 02 17

– Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Det var regeringens budskap när justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff under fredagseftermiddagen gav en lägesbild över brottsligheten.

– 2023 har inletts på ett väldigt brutalt sätt, säger ministern

"Inhemsk terrorism"

Enligt regeringen är läget sedan årsskiftet “extremt”.

– Vi kunde stänga 2022 med det mörka rekordet av 62 dödsskjutningar.

Gunnar Strömmer tillägger:

– Våldet kan bara beskrivas som väldigt grovt och hänsynslöst. Jag har tidigare beskrivit det som inhemsk terrorism. En sak som kännetecknar det är hänsynslöshet och likgiltighet inför risker för tredje man.

Flera satsningar

På presskonferensen lyfter Strömmer även fram fem områden som regeringen identifierat som särskilt kritiska för att vända utvecklingen.

Det rör sig om satsningar som man redan tagit beslut om, det vill säga utredningar om bland annat visitationszoner och anonyma vittnen.

Även satsningar på polis och rättsväsende nämns bland justitieministerns exempel.

Pekar ut tre hot

Gunnar Strömmer uppmärksammar även tre specifika hot mot Sveriges inre säkerhet.

Det rör dels hot från auktoritära stater med expansiva ambitioner, i synnerhet Ryssland efter dess olagliga invasion i Ukraina.

Nummer två är terrorhotet mot Sverige som fortsatt ligger på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt justitieministern rör det sig främst om islamistiskt och högerextremt hot från ensamma aktörer.

"Extrem situation"

Det tredje hotet på ministerns lista hör till den organiserade brottsligheten.

– Som alla känner till har det varit en extrem situation. Den vågen har inte brutits även om den tryckts tillbaka i hög grad från den mobilisering som polisen gjort, säger Gunnar Strömmer och syftar på våldsvågen i Stockholm som följt sedan en dödsskjutning i Rinkeby på juldagen.

Polisen vädjar till militären

Rikspolischefen Anders Thornberg uttalade sig i veckan om att han tror att det är fullt möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men i så fall behöver polisen hjälp – av militären.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till Dagens Nyheter.

Även regeringen har nyligen öppnat för ett sådant typ av samarbete mellan myndigheterna.

LÄS MER: Statsministern: "Det blir värre och värre"

LÄS MER: Allvarliga uppgifter: Alla poliser förbereds på terrorattack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen