SVERIGE: Ny myndighetsuppmaning till köttkonsumenter

2023 03 02

Svenska folket äter för mycket kött och för lite grönsaker.

Det är slår Livsmedelsverket fast i nya rekommendationer, där växtbaserade alternativ får mer plats på bekostnad av animaliska produkter.

– För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag. Det är en del av de stora framtidsutmaningarna, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Ny modell av Matcirkeln

Uppmaningen till svenska folket konkretiseras i en ny och grönare variant av den berömda Matcirkeln – ett verktyg som används för att visa hur man kan få i sig varierad kost och en mix av näringsämnen varje dag.

– Det är många som vill äta mer vegetariskt och oavsett om man äter kött ibland eller inte alls kan man nu äta från alla delar av Matcirkeln, säger Åsa Brugård Konde vidare.

Saknade flera livsmedel

Den tidigare varianten av Matcirkeln togs fram redan på 1960-talet och saknar flera livsmedel från hyllorna i butikerna med veganskt eller vegetariskt utbud.

– Den nya Matcirkeln har därför kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Och baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll, eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i fler grupper, framhåller Livsmedelsverket.

"Minska på köttportionen"

Kött finns dock kvar även på i den uppdaterade modellen, men kompletteras alltså i större utsträckning med baljväxter.

Rekommendationen är dock inte att avstå kött helt och hållet, men om man gör det finns särskilda uppmaningar.

Om man till exempel aldrig äter kött, fisk, fågel eller ägg bör man ta kosttillskott eller äta livsmedel som är berikade med vitamin B12 och vitamin D, skriver myndigheten på sin hemsida.

Däremot kan det vara fördelaktigt att äta mindre kött både av hälso- och miljöskäl.

– Minska på köttportionen och ät mer vegetariskt. Det är bra att ersätta en del av köttet med vegetabilier oms rotfrukter, spannmål, ärter och bönor, uppmanar Livsmedelsverket.

Dömt ut svenskarnas matvanor

Livsmedelsverket har tidigare dömt ut svenska folkets matvanor, och i ett uppmärksammat inslag i Sveriges Radio öppnade myndigheten för att införa sockerskatt.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, sade Åsa Burgård Konde till SR.

Även Folkhälsomyndighet har nyligen uttalat sig i liknande termer när man slog fast att svenskarna äter allt sämre.

– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.

En av många modeller

Matcirkeln är ett av många verktyg som finns till för att pedagogiskt hjälpa befolkningen att äta hälsosammare. Den ska inte förväxlas med Tallriksmodellen, som snarare förklarar måltidernas balans.

Andra modeller som Livsmedelsverket rekommenderar att följa är exempelvis följande:

- Nyckelhålet

- Kostråden

- Matvanekollen

- Miljösmarta matval

LÄS MER: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

LÄS MER: Föräldrar rasar mot köttförändring för barn

Foto: N. Wei

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen