SVERIGE: Ny myndighetsuppmaning till köttkonsumenter

2023 03 02

Svenska folket äter för mycket kött och för lite grönsaker.

Det är slår Livsmedelsverket fast i nya rekommendationer, där växtbaserade alternativ får mer plats på bekostnad av animaliska produkter.

– För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag. Det är en del av de stora framtidsutmaningarna, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Ny modell av Matcirkeln

Uppmaningen till svenska folket konkretiseras i en ny och grönare variant av den berömda Matcirkeln – ett verktyg som används för att visa hur man kan få i sig varierad kost och en mix av näringsämnen varje dag.

– Det är många som vill äta mer vegetariskt och oavsett om man äter kött ibland eller inte alls kan man nu äta från alla delar av Matcirkeln, säger Åsa Brugård Konde vidare.

Saknade flera livsmedel

Den tidigare varianten av Matcirkeln togs fram redan på 1960-talet och saknar flera livsmedel från hyllorna i butikerna med veganskt eller vegetariskt utbud.

– Den nya Matcirkeln har därför kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Och baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll, eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i fler grupper, framhåller Livsmedelsverket.

"Minska på köttportionen"

Kött finns dock kvar även på i den uppdaterade modellen, men kompletteras alltså i större utsträckning med baljväxter.

Rekommendationen är dock inte att avstå kött helt och hållet, men om man gör det finns särskilda uppmaningar.

Om man till exempel aldrig äter kött, fisk, fågel eller ägg bör man ta kosttillskott eller äta livsmedel som är berikade med vitamin B12 och vitamin D, skriver myndigheten på sin hemsida.

Däremot kan det vara fördelaktigt att äta mindre kött både av hälso- och miljöskäl.

– Minska på köttportionen och ät mer vegetariskt. Det är bra att ersätta en del av köttet med vegetabilier oms rotfrukter, spannmål, ärter och bönor, uppmanar Livsmedelsverket.

Dömt ut svenskarnas matvanor

Livsmedelsverket har tidigare dömt ut svenska folkets matvanor, och i ett uppmärksammat inslag i Sveriges Radio öppnade myndigheten för att införa sockerskatt.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, sade Åsa Burgård Konde till SR.

Även Folkhälsomyndighet har nyligen uttalat sig i liknande termer när man slog fast att svenskarna äter allt sämre.

– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.

En av många modeller

Matcirkeln är ett av många verktyg som finns till för att pedagogiskt hjälpa befolkningen att äta hälsosammare. Den ska inte förväxlas med Tallriksmodellen, som snarare förklarar måltidernas balans.

Andra modeller som Livsmedelsverket rekommenderar att följa är exempelvis följande:

- Nyckelhålet

- Kostråden

- Matvanekollen

- Miljösmarta matval

LÄS MER: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

LÄS MER: Föräldrar rasar mot köttförändring för barn

Foto: N. Wei

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen