SVERIGE: Myndighet dömer ut svenska folkets matvanor

2023 01 16

Det anser myndigheten Livsmedelsverket som nu kräver flera åtgärder för att stoppa den skenande utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, säger Åsa Burgård Kondo, nutritionist på Livsmedelsverket.

Vill höja skatten

Myndighetens förslag är att bland annat höja skatten på läsk andra sötade drycker, som pekas ut som en av de största bovarna i sammanhanget.

– Kalorier i flytande form registrerar vi inte i samma form som kalorier i mat. Det blir större risk att gå upp i vikt, och övervikt i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer, säger Åsa Burgård Kondo till SR.

Internationell inspiration

Förslaget att höja skatten på läsk är inspiration som Livsmedelsverket hämtat internationellt. 

Myndigheten har nämligen studerat vad andra länder har gjort, och att skatta sötade drycker högre är en åtgärd som redan tillämpas av 85 länder.

Enligt Livsmedelsverkets sammanställning har det också bidragit till mindre försäljning, vilket är anledningen till att man vill driva igenom åtgärden även i Sverige.

Nu väntar därför en analys av hur en sådan skatt skulle kunna fungera i Sverige, innan från kan landa på Riksdagens bord.

Kritiserar: "Symbolpolitik"

En som vänder sig emot förslaget är emellertid branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Elisabeth Rytter, som jobbar i organisationen, hävdar att det handlar om “symbolpolitik” och att man inte kan anta att färre köp av en vara också innebär förbättrad hälsa hos befolkningen.

– Konsumtion är vad man köper i butik kan man säga. Vad som sedan händer fram till du kommer hem och stoppar det i munnen och sväljer, det kan hända rätt mycket. Vem äter upp det och i vilken mängd? säger hon till SR.

Hälften lider av övervikt

Enligt en undersökning av Folkhälsomyndigheten 2021 lider mer än hälften, 52 procent, av Sveriges befolkning mellan 16–84 år av övervikt eller fetma.

Siffran var högre bland män, 58 procent, jämfört med den för kvinnor som då låg på 46 procent.

I över 40 år har Folkhälsomyndigheten konstaterat en negativ utveckling där vi blir allt fetare, vilket är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

– Idag har vi en situation där övervikt och fetma ökat snabbare hos de unga än hos de äldre, vilket kan innebära både en tidigare debut av och därmed längre tid med kronisk sjukdom, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: H. Dadkhah

Text: Redaktionen

S-KRAVET: Säg ja – annars kan Sverige gå miste om “800 miljoner”

2025 07 17

Det anser Socialdemokraterna i Stockholm som syftar på att Sverige ansökt om att stå värd för damernas fotbolls-EM 2029.

– Ett fotbolls-EM i Sverige skulle vara mycket mer än en sportfest – det skulle ge ett kraftfullt lyft för den lokala ekonomin. I Stockholm beräknas intäkterna landa på omkring 800 miljoner kronor om vi får arrangera EM här, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd Stockholms stad, i ett uttalande.  

Kravet: säg ja  

Enligt S riskerar dock Sverige att "missa chansen" och snuvas på arrangemanget. Socialdemokraterna menar att det beror på “regeringens ointresse” för frågan.

– Trots ett starkt svenskt engagemang för evenemanget har regeringen ännu inte utlovat något ekonomiskt stöd, framhäver partiet.

I Danmark, som skulle arrangera EM tillsammans med Sverige, har motsvarande 15 miljoner kronor redan låsts upp för saken. Ytterligare 40 miljoner kan följa.  

Kräver tre saker  

Nu kräver S i Stockholm att regeringen säger ja. 

Partiet vill se en nationell evenemangsfond med statliga medel, ett departement och en ansvarig minister för evenemangsfrågor och att huvudstaden ska betraktas som en “nationell resurs”.

– Vi är redo att ta ansvar, men vi behöver ett statligt ekonomiskt stöd. Här måste regeringen måste kliva fram, säger Karin Wanngård.

Förbundet: "En milstolpe"

Regeringen eller dess ministrar har hittills inte bemött kritiken eller uttalat sig om Sveriges ansökan.

Socialdemokraternas argument är att turneringen skulle “innebära ett rejält lyft för turism, jobbskapande och lokal ekonomi”.

Tobias Tibell, t.f. generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet, har kallat den preliminära ansökan för “en milstolpe”.

– Nu ska vi ta till oss av den utvärdering som följer från Uefa, och sedan fortsätta det gedigna arbetet tillsammans med DBU (Danmarks fotbollförbund, red. anm.) och våra värdstäder för att i augusti kunna lämna in en så slagkraftig slutversion av EM-ansökan som möjligt, sade han i mars.

Besked till vintern

Beslutet om vilket eller vilka länder som får arrangera EM fattas i december. Tilltänkta värdstäder i Sverige är Stockholm/Solna, Göteborg och Malmö.

Sverige har tidigare arrangerat VM för herrar 1958 och EM 1992 samt VM för damer 1995 och U21-EM 2009.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen