Natoledaren tar Sveriges ansökan i egna händer

2022 10 26

Det uppger Teri Schultz, reporter på tyska Deutsche Welle, på Twitter.

Han kommer även att kräva att Finlands medlemskap accepteras av den turkiska presidenten.

– Efter besök av finska och svenska tjänstemän i Ankara denna vecka för att ytterligare förhandla om deras anslutning till Nato säger generalsekreterare Stoltenberg att han personligen kommer att besöka Turkiet “inom en snar framtid” för att fortsätta att försöka avsluta Turkiets president Erdogans blockad av de nordiska anbuden, framhåller Schultz.

Var överens

Turerna kring det svenska medlemskapet i Nato har varit många.

Sverige var i somras överens med Turkiet om ett avtal som skulle släppa in landet i militäralliansen, efter att Erdogan vid ett flertal tillfällen bland annat gick ut och krävde att Sverige skulle lämna ut uppemot 70 personer.

De nya tillskotten hyllades av Natoledaren Jens Stoltenberg.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, sade generalsekreteraren på en pressträff.

Satt käppar i hjulet

Trots det har den turkiska presidenten fortsatt satt käppar i hjulet för processen och blockerat de nordiska ländernas medlemskap.

I slutet av förra veckan meddelade nyblivna statsministern Ulf Kristersson (M) att även han planerar att åka till Turkiet för att fortsätta förhandla med Erdoğan.

– Vi har inget datum än, men det kommer att ske väldigt snart, säger Kristersson till SVT.

Ställer krav på Kristersson

Ett sådant möte bekräftades samma dag av den turkiska regeringen.

– Sveriges nya statsminister har begärt ett möte och jag har bett våra vänner att ordna ett möte. Vi kommer att diskutera dessa frågor med honom i vårt land, säger Erdogan till Daily Sabah.

Han påminde också Sverige om de utlämningskrav på “misstänkta terrorister” som fortfarande ligger kvar.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav  är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

–  Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

LÄS MER: ERDOGAN: Ställer krav inför mötet med Kristersson

LÄS MER: STATSMINISTERN: Så ska Sverige övertyga Turkiet

LÄS MER: Sverige och Turkiet är överens

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen