Natoledaren tar Sveriges ansökan i egna händer

2022 10 26

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska själv övertala president Erdoğan att ge grönt ljus för Sveriges ansökan.

Det uppger Teri Schultz, reporter på tyska Deutsche Welle, på Twitter.

Han kommer även att kräva att Finlands medlemskap accepteras av den turkiska presidenten.

– Efter besök av finska och svenska tjänstemän i Ankara denna vecka för att ytterligare förhandla om deras anslutning till Nato säger generalsekreterare Stoltenberg att han personligen kommer att besöka Turkiet “inom en snar framtid” för att fortsätta att försöka avsluta Turkiets president Erdogans blockad av de nordiska anbuden, framhåller Schultz.

Var överens

Turerna kring det svenska medlemskapet i Nato har varit många.

Sverige var i somras överens med Turkiet om ett avtal som skulle släppa in landet i militäralliansen, efter att Erdogan vid ett flertal tillfällen bland annat gick ut och krävde att Sverige skulle lämna ut uppemot 70 personer.

De nya tillskotten hyllades av Natoledaren Jens Stoltenberg.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, sade generalsekreteraren på en pressträff.

Satt käppar i hjulet

Trots det har den turkiska presidenten fortsatt satt käppar i hjulet för processen och blockerat de nordiska ländernas medlemskap.

I slutet av förra veckan meddelade nyblivna statsministern Ulf Kristersson (M) att även han planerar att åka till Turkiet för att fortsätta förhandla med Erdoğan.

– Vi har inget datum än, men det kommer att ske väldigt snart, säger Kristersson till SVT.

Ställer krav på Kristersson

Ett sådant möte bekräftades samma dag av den turkiska regeringen.

– Sveriges nya statsminister har begärt ett möte och jag har bett våra vänner att ordna ett möte. Vi kommer att diskutera dessa frågor med honom i vårt land, säger Erdogan till Daily Sabah.

Han påminde också Sverige om de utlämningskrav på “misstänkta terrorister” som fortfarande ligger kvar.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

– Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

LÄS MER: ERDOGAN: Ställer krav inför mötet med Kristersson

LÄS MER: STATSMINISTERN: Så ska Sverige övertyga Turkiet

LÄS MER: Sverige och Turkiet är överens

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna.

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen