Natoledaren tar Sveriges ansökan i egna händer

2022 10 26

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska själv övertala president Erdoğan att ge grönt ljus för Sveriges ansökan.

Det uppger Teri Schultz, reporter på tyska Deutsche Welle, på Twitter.

Han kommer även att kräva att Finlands medlemskap accepteras av den turkiska presidenten.

– Efter besök av finska och svenska tjänstemän i Ankara denna vecka för att ytterligare förhandla om deras anslutning till Nato säger generalsekreterare Stoltenberg att han personligen kommer att besöka Turkiet “inom en snar framtid” för att fortsätta att försöka avsluta Turkiets president Erdogans blockad av de nordiska anbuden, framhåller Schultz.

Var överens

Turerna kring det svenska medlemskapet i Nato har varit många.

Sverige var i somras överens med Turkiet om ett avtal som skulle släppa in landet i militäralliansen, efter att Erdogan vid ett flertal tillfällen bland annat gick ut och krävde att Sverige skulle lämna ut uppemot 70 personer.

De nya tillskotten hyllades av Natoledaren Jens Stoltenberg.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, sade generalsekreteraren på en pressträff.

Satt käppar i hjulet

Trots det har den turkiska presidenten fortsatt satt käppar i hjulet för processen och blockerat de nordiska ländernas medlemskap.

I slutet av förra veckan meddelade nyblivna statsministern Ulf Kristersson (M) att även han planerar att åka till Turkiet för att fortsätta förhandla med Erdoğan.

– Vi har inget datum än, men det kommer att ske väldigt snart, säger Kristersson till SVT.

Ställer krav på Kristersson

Ett sådant möte bekräftades samma dag av den turkiska regeringen.

– Sveriges nya statsminister har begärt ett möte och jag har bett våra vänner att ordna ett möte. Vi kommer att diskutera dessa frågor med honom i vårt land, säger Erdogan till Daily Sabah.

Han påminde också Sverige om de utlämningskrav på “misstänkta terrorister” som fortfarande ligger kvar.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

– Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

LÄS MER: ERDOGAN: Ställer krav inför mötet med Kristersson

LÄS MER: STATSMINISTERN: Så ska Sverige övertyga Turkiet

LÄS MER: Sverige och Turkiet är överens

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kriget har vänt – första gången på 2,5 år

2026 03 13

Ett trendbrott har skett i Ukraina.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år och fortsätter utan slut i sikte.

Inledningen av 2026 har varit förhållandevis positiv för de ukrainska styrkorna.

För första gången på två och ett halvt år tar Ukraina mer terräng än vad de förlorar till Ryssland, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Ett trendbrott”

Ryssarna förlorade tidigare i år tillgång till Elon Musks satellittjänst Starlink – och har sedan dess fått problem med kommunikationen.

Ukrainarna har dragit nytta av det och avancerar i bland annat Dnipropetrovsk, Kharkiv och Zaporizjzja.

– Det är ett trendbrott som visar på att Ukraina inte är stridsutmattade. Man är taktiskt och teknologiskt starkare just nu, säger militärexperten Johan Huovinen till Svenska Dagbladet.

“Tekniskt svaga”

På grund av den ryska Starlink-förlusten har ryssarna fått det svårare att kommunicera med sina förband.

Samtidigt har det ställt till det vad gäller den ryska drönaranvändningen.

– Det finns bilder på hur ryssarna satt upp vanliga gamla modem på lyktstolpar för att kunna koppla upp sig och flyga drönare. De ryska lösningarna är så tekniskt svaga att ukrainarna blir helt överlägsna, fortsätter Huovinen.

Läs mer: Paniken sprider sig – Ryssland stängs ner

Fortsatta attacker

Ukrainarna avancerar längs med frontlinjen – och fortsätter samtidigt med omfattande drönarattacker mot mål i Ryssland och de ockuperade territorierna.

Samtidigt får de stöd av partisaner.

– Den ukrainska partisangruppen Atesh rapporterade att deras agenter satte ett järnvägsreläskåp ur funktion nära Staryj Oskol i Belgorod oblast, vilket stödjer ryska operationer i riktning mot Kupjansk, rapporterar tankesmedjan ISW.

Brist på ammunition

ISW fortsätter.

– Atesh-gruppen rapporterade att attacken påverkade en brådskande ammunitionstransport till den ryska 122:a motoriserade gevärsregementet, Leningrads militärdistrikt och 27:e motoriserade gevärsbrigaden i området, vilket tvingade de ryska enheterna att genomföra attacker med ammunitionbrist och därmed drabbas av höga förluster.

Läs mer: Franska soldater attackerade

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 14

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen