Natoledaren tar Sveriges ansökan i egna händer

2022 10 26

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska själv övertala president Erdoğan att ge grönt ljus för Sveriges ansökan.

Det uppger Teri Schultz, reporter på tyska Deutsche Welle, på Twitter.

Han kommer även att kräva att Finlands medlemskap accepteras av den turkiska presidenten.

– Efter besök av finska och svenska tjänstemän i Ankara denna vecka för att ytterligare förhandla om deras anslutning till Nato säger generalsekreterare Stoltenberg att han personligen kommer att besöka Turkiet “inom en snar framtid” för att fortsätta att försöka avsluta Turkiets president Erdogans blockad av de nordiska anbuden, framhåller Schultz.

Var överens

Turerna kring det svenska medlemskapet i Nato har varit många.

Sverige var i somras överens med Turkiet om ett avtal som skulle släppa in landet i militäralliansen, efter att Erdogan vid ett flertal tillfällen bland annat gick ut och krävde att Sverige skulle lämna ut uppemot 70 personer.

De nya tillskotten hyllades av Natoledaren Jens Stoltenberg.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, sade generalsekreteraren på en pressträff.

Satt käppar i hjulet

Trots det har den turkiska presidenten fortsatt satt käppar i hjulet för processen och blockerat de nordiska ländernas medlemskap.

I slutet av förra veckan meddelade nyblivna statsministern Ulf Kristersson (M) att även han planerar att åka till Turkiet för att fortsätta förhandla med Erdoğan.

– Vi har inget datum än, men det kommer att ske väldigt snart, säger Kristersson till SVT.

Ställer krav på Kristersson

Ett sådant möte bekräftades samma dag av den turkiska regeringen.

– Sveriges nya statsminister har begärt ett möte och jag har bett våra vänner att ordna ett möte. Vi kommer att diskutera dessa frågor med honom i vårt land, säger Erdogan till Daily Sabah.

Han påminde också Sverige om de utlämningskrav på “misstänkta terrorister” som fortfarande ligger kvar.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

– Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

LÄS MER: ERDOGAN: Ställer krav inför mötet med Kristersson

LÄS MER: STATSMINISTERN: Så ska Sverige övertyga Turkiet

LÄS MER: Sverige och Turkiet är överens

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen