Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen


Nya regler när man går på restaurang – kan införas inom kort

2024 07 11

Ett slutgiltigt beslut om nya regler när man äter ute närmar sig.

Det bekräftar nu Livsmedelsverket.

Ändringen gäller nya krav som ska införas då man köper mat på restauranger – där besökarna nu måste få information om var köttet som serveras kommer ifrån.

Reglerna föreslås bli obligatoriska för samtliga restauranger och storhushåll – det vill säga exempelvis skolor, sjukhus och andra anläggningar där det serveras lunch – i Sverige.

Myndigheten har nu skickat föreskriftsförslaget till EU-kommissionen. När övriga medlemsstater har fått ge sin åsikt kan reglerna börja gälla i Sverige, kanske redan efter sommaren.

–  Vi kan inte säga när processen kommer att vara klar, men ambitionen är att föreskrifterna ska kunna beslutas under hösten. På Livsmedelsverket arbetar vi nu parallellt med en vägledning till företagen för att underlätta för dem att göra rätt, säger Elin Häggqvist, chefsjurist på Livsmedelsverket.

LÄS MER: Nya regler för hämtmat – det här gäller

Fick uppdraget i våras

I korthet innebär förslaget att restauranger måste kunna informera om ursprungsland för kött från nöt, svin, get och fjäderfä.

Förslaget har tagits fram efter att Livsmedelsverket tidigare i våras fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett nytt regelverk.

– Restauranggästen har rätt att få informationen, och den kan ges muntligt på begäran eller skriftligt. Informationen kan framgå direkt på menyer, men det räcker också med en skylt om att gästen kan fråga om vilket land köttet som serveras på restaurangen kommer ifrån, säger Elin Häggqvist.

Ministern: Efterfrågad ändring

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) understryker att regeländringen är efterfrågad bland landets konsumenter.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, sade ministern när uppdraget tilldelades i april.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Ska vara flexibelt

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Svenska turister i Spanien beordras – “stanna inomhus”

2024 07 13

Mängder med svenskar befinner sig just nu i Spanien.

Det är landet med absolut högst restryck bland svenska resenärer, enligt resebyråerna Ticket och Apollo.

Men nu beordras semesterfirare i just Spanien att inte lämna sina hotell om det inte är absolut nödvändigt.

Anledningen är att den spanska meteorologiska myndigheten AEMET har utfärdat orange varning – den näst högsta nivån i landet – för temperaturer som överstiger 40 grader.

– Det kommer att bli avsevärt höga temperaturer i stora delar av det södra och nordöstra landet, inre Mallorca och södra delen av centrala Kanarieöarna, framhåller väderinstitutet enligt Mirror.

– Temperaturerna tenderar att stiga i större delen av landet.

Värst idag

Orange varning gäller i bland annat Sevilla, Andalusien och Valencia.

Även gula varningar, den första varningsnivån, har utfärdats på flera spanska orter. 

Just fredagen väntas också bli den värsta dagen av allihop under den pågående värmeböljan och folk uppmanas att hålla vätskenivån i balans.

Varningen riktar sig till både turister och civilbefolkning. Ingen ska lämna sina hem om det inte är nödläge.

– Var förberedda. Vidta försiktighetsåtgärder och håll er uppdaterade med den senaste väderprognosen. Allvarliga skador på människor och egendom kan uppstå, särskilt för de som är utsatta eller befinner sig i utsatta områden, förklarar AEMET.

Gäller även turister i Grekland

Liknande uppmaningar kommer även i Grekland, också det ett av de absolut mest populära turistmålen bland svenskar.

Förra månaden tvingades landets största turistattraktion Akropolis akutstänga på grund av värmen.

Nu väntar man sig temperaturer på 42-43 grader och uppemot 45 grader i den näst största staden Thessaloniki. 

Röda korset har sållat sig till skaran som nu vänder sig direkt till alla som har planer på att åka till Sydeuropa i sommar.

– Värmeböljor blir allt vanligare och blir värre på grund av klimatförändringarna. Tyvärr har vi sett fall redan i år av den tragiska påverkan höga temperaturer kan ha på människors liv, säger William Spencer, produktchef för klimat och första hjälpen vid brittiska Röda korset, till Mirror.

Foto M. Vonk

Text: Redaktionen