Svarar på SD-hotet

2023 04 11

Sverigedemokraterna kan fälla regeringen om Tidöpartierna inte kommer överens om reduktionsplikten.

Partiet  vill se en rejäl sänkning – annars sitter Regeringen Kristersson osäkert.

Det framhöll SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i slutet av mars.

–  Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa Sjöstedt till TV4 Nyheterna.

Klimatministern svarar

Nu svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på hotet.

Hon anser att SD:s syn på klimatfrågor är vitt skild från regeringens.

– Det är ju ytterligare ett bevis på att det här är frågor där vi står långt ifrån varandra. Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar. Vi står långt ifrån varandra och man vill såklart få som man vill, säger ministern till Aftonbladet.

”Sött och salt”

SD:s hot om regeringskris avfärdas av Romina Pourmokthari.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– Jag ska inte säga att de sitter med vetorätt, en stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Omtvistad sänkning

Att reduktionsplikten kommer att sänkas efter årsskiftet står klart sedan tidigare.

Men var nivån hamnar är osäkert.

I regeringsförklaringen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att den ska ner till EU:s lägstanivå från och med 2024.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent.

Men enligt uppgifter till DN har EU:s klimatkrav satt käppar i hjulet för regeringens planer.

Två förslag

Efter att ha fört intensiva samtal med Energimyndigheten och Naturvårdsverket uppges regeringen ha landat i två scenarier för hur en sänkning av reduktionsplikten kan gå till, utan att Sverige bryter mot EU:s klimatkrav.

Inget av förslagen innehåller en sänkning till sex procent:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

SD säger nej

Sverigedemokraterna dömer ut regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 19

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Många har gjort fel i deklarationen – nytt för i år

2024 04 17

En hel del svenskar har missat en regel när de skickat in sin deklaration för 2023.

Förekomsten är så pass utbredd att Skatteverket nu går ut med en påminnelse till svenska folket om vad det egentligen är som gäller.

"Många missar"

Det handlar om att intäkter för uthyrning kan behöva tas upp i deklarationen, till exempel för den som hyrt ut en bostad, båt, släp eller husbil.

Nytt för i år är att uppgifterna om uthyrning via vissa digitala plattformar ska lämnas in till Skatteverket, vilket flera alltså tycks ha missat.

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Samma beskattning

Även om det är nytt att uppgifterna ska lämnas in är det samma regler som gäller själva beskattningen av inkomsten.

– Vi informerar om reglerna under årets deklarationsperiod eftersom alla kanske inte känner till att inkomster från uthyrning kan vara skattepliktiga, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

– Får du ett överskott från uthyrningen av till exempel privatbostaden ska du deklarera det i din inkomstdeklaration som inkomst av kapital.

Kommer inleda kontroller

Under 2024 får Skatteverket in kontrolluppgifter från såväl svenska som europeiska digitala plattformar som förmedlar uthyrning.

De svenska uppgifterna ska gå att ta del av på myndighetens Mina sidor från och med april och från månadsskiftet maj/juni även de europeiska.

Dessutom planerar Skatteverket att genomföra riktade kontroller till hösten när de utländska uppgifterna är på plats.

Rätt till schablonavdrag

Enligt Skatteverket får den som hyrt ut en bostad göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år.

Syftet med avdraget är att kompensera för extra kostnader som en uthyrning innebär.

– Den som hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt har utöver schablonavdraget rätt att dra av hela eller del av månadsavgiften eller hyran. För fristående fastigheter får dessutom 20 procent av hyresintäkten dras av, framhåller myndigheten.

30 procent

När det gäller uthyrning av privat tillgång, i det här fallet båt, släp eller husbil, är hyresersättningen en skattepliktig kapitalinkomst.

Skatten på överskottet är 30 procent.

– Vissa särskilda avdrag kan göras, understryker Skatteverket och tillägger:

– Är uthyrningen omfattande kan den uppfylla kriterierna för näringsverksamhet och ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen