Svarar på SD-hotet

2023 04 11

Sverigedemokraterna kan fälla regeringen om Tidöpartierna inte kommer överens om reduktionsplikten.

Partiet  vill se en rejäl sänkning – annars sitter Regeringen Kristersson osäkert.

Det framhöll SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i slutet av mars.

–  Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa Sjöstedt till TV4 Nyheterna.

Klimatministern svarar

Nu svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på hotet.

Hon anser att SD:s syn på klimatfrågor är vitt skild från regeringens.

– Det är ju ytterligare ett bevis på att det här är frågor där vi står långt ifrån varandra. Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar. Vi står långt ifrån varandra och man vill såklart få som man vill, säger ministern till Aftonbladet.

”Sött och salt”

SD:s hot om regeringskris avfärdas av Romina Pourmokthari.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– Jag ska inte säga att de sitter med vetorätt, en stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Omtvistad sänkning

Att reduktionsplikten kommer att sänkas efter årsskiftet står klart sedan tidigare.

Men var nivån hamnar är osäkert.

I regeringsförklaringen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att den ska ner till EU:s lägstanivå från och med 2024.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent.

Men enligt uppgifter till DN har EU:s klimatkrav satt käppar i hjulet för regeringens planer.

Två förslag

Efter att ha fört intensiva samtal med Energimyndigheten och Naturvårdsverket uppges regeringen ha landat i två scenarier för hur en sänkning av reduktionsplikten kan gå till, utan att Sverige bryter mot EU:s klimatkrav.

Inget av förslagen innehåller en sänkning till sex procent:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

SD säger nej

Sverigedemokraterna dömer ut regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Ryska broar sprängs i luften

2026 07 08

Ukraina har förstört flera ryska broar.

Under det senaste dygnet har fyra broar sprängts i luften av ukrainska attacker.

Samtliga broar i regionen Belgorod.

Syftet med attackerna är att skära av försörjningsvägarna till de ryska styrkorna i ockuperade Kharkiv, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Missil har slagit ner

En missil träffade en bro i Kolykhalino och skar på så sätt av vägen till flera samhällen vid gränsen till Ukraina.

Ytterligare tre broar har under det senaste dygnet förstörts i ukrainska attacker.

– Uppenbarligen försöker fienden störa logistiken hos våra enheter, som nu aktivt genomför offensiva operationer i Charkivregionen, uppger ryska myndigheter, enligt tidningen.

Intensifierat attackerna

Ukraina har den senaste tiden förstört flera broar i områdena som förser den ryska armén med materiel och förnödenheter.

– Målet är transportleder genom vilka den ryska armén överför personal, vapen och ammunition, framhåller Ukrainas generalstab, enligt tidningen.

Samtidigt slår också ukrainarna direkt mot den ryska stridsförmågan.

Under onsdagen kommer ytterligare en rapport om en fullträff.

Ett ryskt stridsflyg har skjutits ner i luften, enligt Ukrainas flygvapen.

– Goda nyheter från flygvapnet! Idag eliminerade vi ännu en rysk flygterrorist, uppger militären i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Flyghangarer attackerade

Den senaste veckan har flera ryska stridsflyg slagits ut i attacker mot flyganläggningar

– Inga hangarer är säkra. Ukrainas säkerhetstjänst krossar ryska flygbaser på Krym och träffar jetplan och drönare, rapporterade Kyiv Post i förra veckan efter en ukrainsk attack.

Läs också: Rysk flygbas under attack

Sju stridsflyg förstördes

Flera flygbaser har varit måltavla för attacker den senaste veckan.

Ibland har flera flygplan eliminerats i ett och samma anfall.

– Attacken förstörde minst sju ryska stridsflygplan samt träffade drönarhangarer, uppgav tidningen i samband med förra veckans attack.

Läs också: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Arkivfoto: E. Kypreos

Text: Redaktionen