Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen