Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen


Natoland går emot Trump – “Ska bli till ruiner”

2026 10 11

Estland går emot Donald Trump.

USA:s president har nått en överenskommelse med Vladimir Putin. USA och andra marknader ska få hundratusentals ton dieselbränsle från Ryssland.

Beskedet får Estlands premiärminister Kristen Michal att få i taket.

Michal beskriver USA:s drag som ett “stort misstag”, och framhåller att diskussioner ska fortgå gällande hur “Rysslands oljeinfrastruktur ska bli till ruiner”, rapporterar Ukrainska Pravda.

Går emot Trump

USA lättar på sanktioner mot rysk dieselexport fram till april nästa år.

Estlands Kristen Michal säger att beslutet går emot västvärldens mångåriga ansträngningar att skära av flödet av energiintäkter till Kreml.

– Detta är ett stort misstag, eftersom avtal med diktatorer är en väg till helvetet. Oskyldiga människor dödas med de pengar som fås från gas och bränsle. 

“Ruiner”

Michal understryker att Estland inte tänker göra som USA. Istället kommer Natolandet att verka för ytterligare förstörelse av rysk oljeinfrastruktur.

– I Estland och vid Europeiska rådets möte denna vecka bör vi diskutera om vi snabbt kan öka stödet till Ukraina så att det förvandlar ryska oljeraffinaderier till ruiner. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också protesterat mot beslutet.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Trump: Avgå Zelenskyj

Trump-administrationen har flera gånger uppmanat Kyjiv att upphöra med sina attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Tidigare idag attackerade Ukraina Ryssland på nytt. Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Donald Trump blir allt mer frustrerad på Volodymyr Zelenskyj, och säger på lördagskvällen att den ukrainske presidenten bör avgå.

“Borde sluta”

Trump går till attack mot den ukrainske ledaren, rapporterar Reuters.

– Han gör bäst i att sluta. Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan få till ett avtal, säger den amerikanska presidenten.

Ryssland och Ukraina bedöms alltjämt stå för långt ifrån varandra i flera frågor för att kunna sluta en överenskommelse.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: By Daniel Torok - White HouseFacebook, Public Domain resp sociala medier resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 11

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen