Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen

“Värsta som hänt en svensk biograf” – Filmstaden i chock

2025 10 15

Biografen hade drabbats av vägglöss.

Nyheten skapade rubriker över hela Sverige och biografen tvingades stänga.

Nu får biojätten skarp kritik från Christer Nordström, facklig förtroendeman på Filmstaden.

– Det här är nog det värsta som hänt en biograf i Sverige. Det kom ju som en riktig chock och kalldusch för företaget, säger han till UNT.

"Mycket kritisk"

Biografen stängde i tisdags förra veckan. Gäster hade dock slagit larm om misstänkta vägglöss på fredagen dessförinnan.

Att man inte stängde redan då var fel, enligt Christer Nordström. Han säger att många är arga över felbedömningen.

Fackmannen kritiserar dessutom att Filmstaden lagt locket på till dess att saneringen är klar.

– Jag är mycket kritisk mot hur företaget har hanterat den här mediakommunikationen. I det här finns inget att dölja, säger Christer Nordström.

Avvaktade Anticimex

Filmstaden har inte bemött Christer Nordströms kritik specifikt, men skriver i ett pressutskick att företaget velat säkerställa att “all fakta var bekräftade av externa experter” innan några besked gavs.

Enligt biojätten kontaktades Anticimex omedelbart för bedömning och diagnos efter att personalen fått syn på krypen.

– Filmstaden kommunicerar inte om frågor förrän korrekt information finns tillgänglig, och i det här fallet avvaktade man därför professionell vägledning och bekräftelse från Anticimex innan man lämnade en uppdatering, skriver företaget.

LÄS OCKSÅ: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Öppning skjuts fram

Planen var att bion skulle öppna igen idag 16 oktober.

Så blir det inte. I början av november är nästa bud. Hela biografen omfattas av en pågående behandling som beskrivs som en försiktighetsåtgärd.

– Vi genomför just nu en sanering av lokalen med metoder som effektivt bekämpar vägglöss. Vi arbetar för att Filmstaden ska kunna återgå till sin normala verksamhet så snart som möjligt. När saneringsarbetet är klart kommer vi att genomföra uppföljande inspektioner och stötta Filmstaden i deras förebyggande arbete, säger Joakim Olsson, regionchef på Anticimex, i ett uttalande.

LÄS MER: Rusning till biograferna – ny skräckfilm krossar förväntningarna

Foto: T. Miroshnichenko

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 16

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen