Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen