Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen