Körhastigheten kan sänkas i hela landet

2023 04 12

Om reduktionsplikten sjunker eller till och med slopas väntar flera konsekvenser för biltrafiken.

Två åtgärder är exempelvis trängselskatter och hastighetsbegränsningar, vilket klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen föreslog.

– Det är ju sådant man får kompensera med om man ska sänka reduktionsplikten kraftigt, framhöll ministern i en intervju med SVT:s Agenda.

Myndigheterna svarar

Nu svarar myndigheterna på förslaget.

Men varken Trafikverket eller Naturvårdsverket är för att sänka reduktionsplikten, och åtgärder som att dra ned på hastigheten eller införa trängselskatter beskrivs som orealistiska.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen.

Marginell skillnad för utsläppen

Sven Hunhammar blickar exempelvis tillbaka till pandemiåren och konstaterar att trafiken då enbart minskade med tio procent, trots stränga styrmedel i samhället.

Miljödirektören är övertygad om att minskade hastigheter och trängselskatter därmed enbart skulle göra marginell skillnad för utsläppen, och ser istället elektrifiering och ökad andel av biodrivmedel som vägen framåt.

"Kräver stora polisinsatser"

Även Naturvårdsverket är tveksamma till att de två åtgärderna skulle kunna kompensera för en låg reduktionsplikt.

– Vill man använda bara de två så får man vrida åt dem väldigt, väldigt mycket. Det är klart att teoretiskt så går det. Om du sänker hastigheten till 70 på en motorväg så minskar du utsläpp per kilometer. Men framför allt får det effekten att folk struntar i att köra bil, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket som agerar expertmyndighet åt regeringen på klimatområdet, till kvällstidningen.

Han tillägger:

– Det skulle kräva att man har stora polisinsatser på vägarna för att se till att folk håller sig till hastighetsbegränsningarna.

Varnade för nationellt körförbud

Igår varnade Mikael Damberg, tidigare finansminister och numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, för att även ett nationellt körförbud på specifika dagar skulle kunna bli aktuellt för att väga upp för en låg reduktionsplikt.

Partiet har även kallat upp klimatministern för att få klarhet i vad som ska ske i frågan, efter att SD hotat med att fälla Ulf Kristerssons (M) regering om man inte kommer överens om en kraftig sänkning.

"Sitter inte med vetorätt"

Enligt Romina Pourmokhtari själv står regeringen och Sverigedemokraterna långt ifrån varandra i var reduktionsplikten ska landa, men även om klimatfrågor i allmänhet.

– Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar, sade hon till Aftonbladet igår.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– En stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Foto: H. Egler

Text: Redaktionen


27dec2025

Enorm framgång för Ukraina – återhämtat mer än hälften

2025 12 27

Både den ukrainska och den ryska befolkningen har drabbats hårt av kriget.

Från Ryssland kommer återkommande rapporter om hur tillvaron blir alltmer ansträngd för befolkningen.

Detsamma gäller tillvaron för företagen och industrin i landet.

Men från ukrainskt håll kommer nu besked om en enorm framgång.

Har lyckats vända trenden

Många av Ukrainas företag går starkt, och särskilt de inom teknikområdet.

– Ukrainas IT-sektor har vuxit med över 54 procent på fem år och nådde 6,4 miljarder dollar i export förra året enligt siffror från Ukrainas nationalbank, säger teknikexperten Olga Shapoval till Kyiv Post.

– Ukrainas teknikmarknad återhämtar sig snabbt efter nedgången orsakad av invasionen 2022. Investeringarna ökade från 236 miljoner dollar 2022 och 209 miljoner dollar 2023 till 462 miljoner dollar 2024, vilket är mer än hälften av förkrigstoppen på 832 miljoner dollar 2021.

Säljer mycket utomlands

Den starka utvecklingen bidrar starkt till den ukrainska ekonomin.

– Även mitt i den fullskaliga invasionen fortsätter 4 500 IT-företag och 310 000 yrkesverksamma att verka, vilket genererar cirka 1 miljard dollar i skatter årligen. Totalt säljer 93 procent av företagen sina tjänster utomlands, vilket gör sektorn till en av de mest exportinriktade i Europa, säger Olga Shapoval.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Ekonomin har drabbats hårt

Rysslands invasion av Ukraina har slagit hårt mot landet.

Också ekonomin har drabbats hårt, men beskriv ändå som motståndskraftig av den internationella samarbetsorganisationen OECD.

– Ukrainas ekonomi har varit motståndskraftig, stödd av effektiva politiska åtgärder och betydande externt stöd, uppger organisationen i en analys.

Zelenskyj till USA

Imorgon planerar Ukrainas president Zelenskyj att besöka Donald Trump i Florida.

Syftet är att fortsätta diskussionen kring en vapenvila.

– Trump har uttryckt en försiktig optimism om att nå ett fredsavtal under besöket, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of USA office

Text: Redaktionen


27dec2025

Pressad Putin erkänner – ”fienden har övertag”

2025 12 27

Rysslands diktator Vladimir Putin är pressad.

Pressen kommer både från den egna befolkningen och från omvärlden.

Länderna i väst arbetar febrilt på att ta fram ett nytt fredsavtal som kan accepteras av både Ryssland och Ukraina.

Den senaste planen har ratats av Kreml.

– Moskva betraktar 20-punktsplanen som en utgångspunkt för vidare förhandlingar, eftersom den saknar krav som är viktiga för Ryssland, säger en källa nära Kreml till Bloomberg.

”Fienden har övertag”

Under det snart fyraåriga kriget har också ett informationskrig utkämpats.

Kreml har ofta hävdat stora framgångar på slagfältet.

Samtidigt har analyser från Ukraina och länderna i väst vittnat om stora förluster och förhållandevis små landvinningar för den ryska krigsmakten.

Och nu erkänner Vladimir Putin att den ryska militären ligger efter den ukrainska inom ett visst stridsområde, vilket sätter press på Ryssland att skynda på utvecklingen.

– Fienden har ett övertag i detta segment, säger han, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Halkar efter

Det handlar om striderna som Ukraina utkämpar med hjälp av attackdrönare.

Den ryske diktatorn slår fast att Ryssland ligger efter sin motståndare inom drönartekniken.

– Ryssland erkänner att de halkat efter inom tunga drönare på grund av Ukrainas aktiva användning av sådan teknik. Som svar på detta har den ryska militären börjat utveckla nya plattformar för godstransport och potentiellt anfallsuppdrag, uppger tidningen.

Massiva attacker

Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland genomfört massiva attacker mot Ukraina det senaste dygnet.

Bland annat mot Kiev som varit huvudmålet för nattens attacker, uppger president Volodymyr Zelenskyj.

Attackerna har resulterat i stor förstörelse och stora delar av staden är utan ström och värme.

– Om Ryssland gör till och med jul- och nyårsperioden till en tid av förstörda hem och kraftverk, då kan denna sjuka aktivitet bara besvaras med verkligt starka åtgärder, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar tidningen.

– Amerika har denna kapacitet. Europa har denna kapacitet. Många av våra partners har denna kapacitet. Nyckeln är att använda den.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen