13mars26

Ekonomer fruktar ekonomisk kris – vill skapa “supermyndighet”

2023 03 27

Fler ekonomer uttrycker nu stort missnöje med hur den finansiella stabiliteten i Sverige hanteras.

Det har väckt liv i ett förslag som initialt lanserades av den förre riksbankschefen Stefan Ingves, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nämligen att slå samman Riksbanken och Finansinspektionen till en och samma supermyndighet. För att undvika risken att allt "går åt pipan", som en ekonom uttrycker det.

– Riksbanken körde sitt race med alldeles för låga räntor under alldeles för lång tid och Finansinspektionen fick försöka hantera den finansiella stabiliteten. Men inspektionens arsenal är mycket svagare än Riksbankens, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till tidningen.

Ekonom: "Då släppte Ingves alla tyglar"

Det är i samband med den senaste tidens skakande händelser kring flera storbanker i världen som missnöjet nu pyr bland svenska ekonomer.

Och ekonomer blickar tillbaka till då riksdagen fattade beslut om att Riksbanken ska fokusera på inflationen – snarare än den finansiella stabiliteten – som en av faktorerna där allt gick snett.

– Det var efter riksdagens beslut 2013 som Stefan Ingves släppte alla tyglar. Han tänkte väl ungefär så här: Om vi inte har helhetsansvaret för den finansiella stabiliteten så kör vi med räntan och andra får ta hand om systemriskerna, säger Louise Landeman, kreditchef på Danske Bank.

Lyfter flera nackdelar

Även nationalekonomen Annika Alexius, verksam vid Stockholms universitet, framhåller att det finns nackdelar med att Finansinspektionen ansvarar för Sveriges finansiella instabilitet.

– Problemet är att Riksbankens styrränta påverkar den finansiella stabiliteten, vare sig Riksbanken bryr sig om det eller inte. Riksbanken ska inte bry sig om skakigheten som råder på de finansiella marknaderna just nu, men instabiliteten påverkar lågkonjunkturen som vi är på väg in i och den bryr sig Riksbanken om, säger hon till SvD.

Tonade ned risken

I mitten av mars tonade nuvarande riksbankschef Erik Thedéen ned riskerna för en ny finanskris med anledning av bankkraschen i USA.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, sade han i ett uttalande.

Kunde orsakat global kollaps

Tre amerikanska banker kraschade i mitten av mars – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

Även schweiziska storbanken Credit Suisse, och kunde enligt Schweiz finansminister Karin Keller Sutter ha orsakat en global finansiell kollaps.

– Kraschen av Credit Suisse hade dragit ned andra banker i avgrunden, uttryckte ministern nyligen i en intervju med Zurichtidningen NZZ.

Vanar för ökade risker

På grund av det osäkra ekonomiska läget gick igår chefen för den internationella valutafonden, Kristalina Georgiva, ut och varnade för att riskerna för finansiell instabilitet har ökat.

Så vi fortsätter att övervaka utvecklingen noga och bedömer potentiella konsekvenser för de globala ekonomiska utsikterna och den globala finansiella stabiliteten, framhåller hon till Reuters.

LÄS MER: Anders Borg utfärdar krisvarning – uppmanar Riksbanken

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen