Ekonomer fruktar ekonomisk kris – vill skapa “supermyndighet”

2023 03 27

Fler ekonomer uttrycker nu stort missnöje med hur den finansiella stabiliteten i Sverige hanteras.

Det har väckt liv i ett förslag som initialt lanserades av den förre riksbankschefen Stefan Ingves, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nämligen att slå samman Riksbanken och Finansinspektionen till en och samma supermyndighet. För att undvika risken att allt "går åt pipan", som en ekonom uttrycker det.

– Riksbanken körde sitt race med alldeles för låga räntor under alldeles för lång tid och Finansinspektionen fick försöka hantera den finansiella stabiliteten. Men inspektionens arsenal är mycket svagare än Riksbankens, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till tidningen.

Ekonom: "Då släppte Ingves alla tyglar"

Det är i samband med den senaste tidens skakande händelser kring flera storbanker i världen som missnöjet nu pyr bland svenska ekonomer.

Och ekonomer blickar tillbaka till då riksdagen fattade beslut om att Riksbanken ska fokusera på inflationen – snarare än den finansiella stabiliteten – som en av faktorerna där allt gick snett.

– Det var efter riksdagens beslut 2013 som Stefan Ingves släppte alla tyglar. Han tänkte väl ungefär så här: Om vi inte har helhetsansvaret för den finansiella stabiliteten så kör vi med räntan och andra får ta hand om systemriskerna, säger Louise Landeman, kreditchef på Danske Bank.

Lyfter flera nackdelar

Även nationalekonomen Annika Alexius, verksam vid Stockholms universitet, framhåller att det finns nackdelar med att Finansinspektionen ansvarar för Sveriges finansiella instabilitet.

– Problemet är att Riksbankens styrränta påverkar den finansiella stabiliteten, vare sig Riksbanken bryr sig om det eller inte. Riksbanken ska inte bry sig om skakigheten som råder på de finansiella marknaderna just nu, men instabiliteten påverkar lågkonjunkturen som vi är på väg in i och den bryr sig Riksbanken om, säger hon till SvD.

Tonade ned risken

I mitten av mars tonade nuvarande riksbankschef Erik Thedéen ned riskerna för en ny finanskris med anledning av bankkraschen i USA.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, sade han i ett uttalande.

Kunde orsakat global kollaps

Tre amerikanska banker kraschade i mitten av mars – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

Även schweiziska storbanken Credit Suisse, och kunde enligt Schweiz finansminister Karin Keller Sutter ha orsakat en global finansiell kollaps.

– Kraschen av Credit Suisse hade dragit ned andra banker i avgrunden, uttryckte ministern nyligen i en intervju med Zurichtidningen NZZ.

Vanar för ökade risker

På grund av det osäkra ekonomiska läget gick igår chefen för den internationella valutafonden, Kristalina Georgiva, ut och varnade för att riskerna för finansiell instabilitet har ökat.

– Så vi fortsätter att övervaka utvecklingen noga och bedömer potentiella konsekvenser för de globala ekonomiska utsikterna och den globala finansiella stabiliteten, framhåller hon till Reuters.

LÄS MER: Anders Borg utfärdar krisvarning – uppmanar Riksbanken

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen