13mars26

Ekonomer fruktar ekonomisk kris – vill skapa “supermyndighet”

2023 03 27

Fler ekonomer uttrycker nu stort missnöje med hur den finansiella stabiliteten i Sverige hanteras.

Det har väckt liv i ett förslag som initialt lanserades av den förre riksbankschefen Stefan Ingves, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nämligen att slå samman Riksbanken och Finansinspektionen till en och samma supermyndighet. För att undvika risken att allt "går åt pipan", som en ekonom uttrycker det.

– Riksbanken körde sitt race med alldeles för låga räntor under alldeles för lång tid och Finansinspektionen fick försöka hantera den finansiella stabiliteten. Men inspektionens arsenal är mycket svagare än Riksbankens, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till tidningen.

Ekonom: "Då släppte Ingves alla tyglar"

Det är i samband med den senaste tidens skakande händelser kring flera storbanker i världen som missnöjet nu pyr bland svenska ekonomer.

Och ekonomer blickar tillbaka till då riksdagen fattade beslut om att Riksbanken ska fokusera på inflationen – snarare än den finansiella stabiliteten – som en av faktorerna där allt gick snett.

– Det var efter riksdagens beslut 2013 som Stefan Ingves släppte alla tyglar. Han tänkte väl ungefär så här: Om vi inte har helhetsansvaret för den finansiella stabiliteten så kör vi med räntan och andra får ta hand om systemriskerna, säger Louise Landeman, kreditchef på Danske Bank.

Lyfter flera nackdelar

Även nationalekonomen Annika Alexius, verksam vid Stockholms universitet, framhåller att det finns nackdelar med att Finansinspektionen ansvarar för Sveriges finansiella instabilitet.

– Problemet är att Riksbankens styrränta påverkar den finansiella stabiliteten, vare sig Riksbanken bryr sig om det eller inte. Riksbanken ska inte bry sig om skakigheten som råder på de finansiella marknaderna just nu, men instabiliteten påverkar lågkonjunkturen som vi är på väg in i och den bryr sig Riksbanken om, säger hon till SvD.

Tonade ned risken

I mitten av mars tonade nuvarande riksbankschef Erik Thedéen ned riskerna för en ny finanskris med anledning av bankkraschen i USA.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, sade han i ett uttalande.

Kunde orsakat global kollaps

Tre amerikanska banker kraschade i mitten av mars – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

Även schweiziska storbanken Credit Suisse, och kunde enligt Schweiz finansminister Karin Keller Sutter ha orsakat en global finansiell kollaps.

– Kraschen av Credit Suisse hade dragit ned andra banker i avgrunden, uttryckte ministern nyligen i en intervju med Zurichtidningen NZZ.

Vanar för ökade risker

På grund av det osäkra ekonomiska läget gick igår chefen för den internationella valutafonden, Kristalina Georgiva, ut och varnade för att riskerna för finansiell instabilitet har ökat.

Så vi fortsätter att övervaka utvecklingen noga och bedömer potentiella konsekvenser för de globala ekonomiska utsikterna och den globala finansiella stabiliteten, framhåller hon till Reuters.

LÄS MER: Anders Borg utfärdar krisvarning – uppmanar Riksbanken

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen