13mars26

Ekonomer fruktar ekonomisk kris – vill skapa “supermyndighet”

2023 03 27

Fler ekonomer uttrycker nu stort missnöje med hur den finansiella stabiliteten i Sverige hanteras.

Det har väckt liv i ett förslag som initialt lanserades av den förre riksbankschefen Stefan Ingves, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nämligen att slå samman Riksbanken och Finansinspektionen till en och samma supermyndighet. För att undvika risken att allt "går åt pipan", som en ekonom uttrycker det.

– Riksbanken körde sitt race med alldeles för låga räntor under alldeles för lång tid och Finansinspektionen fick försöka hantera den finansiella stabiliteten. Men inspektionens arsenal är mycket svagare än Riksbankens, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till tidningen.

Ekonom: "Då släppte Ingves alla tyglar"

Det är i samband med den senaste tidens skakande händelser kring flera storbanker i världen som missnöjet nu pyr bland svenska ekonomer.

Och ekonomer blickar tillbaka till då riksdagen fattade beslut om att Riksbanken ska fokusera på inflationen – snarare än den finansiella stabiliteten – som en av faktorerna där allt gick snett.

– Det var efter riksdagens beslut 2013 som Stefan Ingves släppte alla tyglar. Han tänkte väl ungefär så här: Om vi inte har helhetsansvaret för den finansiella stabiliteten så kör vi med räntan och andra får ta hand om systemriskerna, säger Louise Landeman, kreditchef på Danske Bank.

Lyfter flera nackdelar

Även nationalekonomen Annika Alexius, verksam vid Stockholms universitet, framhåller att det finns nackdelar med att Finansinspektionen ansvarar för Sveriges finansiella instabilitet.

– Problemet är att Riksbankens styrränta påverkar den finansiella stabiliteten, vare sig Riksbanken bryr sig om det eller inte. Riksbanken ska inte bry sig om skakigheten som råder på de finansiella marknaderna just nu, men instabiliteten påverkar lågkonjunkturen som vi är på väg in i och den bryr sig Riksbanken om, säger hon till SvD.

Tonade ned risken

I mitten av mars tonade nuvarande riksbankschef Erik Thedéen ned riskerna för en ny finanskris med anledning av bankkraschen i USA.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, sade han i ett uttalande.

Kunde orsakat global kollaps

Tre amerikanska banker kraschade i mitten av mars – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

Även schweiziska storbanken Credit Suisse, och kunde enligt Schweiz finansminister Karin Keller Sutter ha orsakat en global finansiell kollaps.

– Kraschen av Credit Suisse hade dragit ned andra banker i avgrunden, uttryckte ministern nyligen i en intervju med Zurichtidningen NZZ.

Vanar för ökade risker

På grund av det osäkra ekonomiska läget gick igår chefen för den internationella valutafonden, Kristalina Georgiva, ut och varnade för att riskerna för finansiell instabilitet har ökat.

Så vi fortsätter att övervaka utvecklingen noga och bedömer potentiella konsekvenser för de globala ekonomiska utsikterna och den globala finansiella stabiliteten, framhåller hon till Reuters.

LÄS MER: Anders Borg utfärdar krisvarning – uppmanar Riksbanken

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen


17 april 2026

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen