Riksbanken ger besked om bankkrisen

2023 03 14

Bankkraschen i USA kommer inte att leda till en ekonomisk kris i Sverige.

Den bedömningen gör Riksbanken i dag, tisdag. 

Riksbankschefen Erik Thedéen tonar ner risken för en ny finanskris.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, säger han i ett uttalande på tisdagsförmiddagen.

Han tillägger: 

– De direkta exponeringarna gentemot dessa aktörer är även begränsade hos de svenska bankerna. Samtidigt är det inte ovanligt att turbulens på de utländska kapitalmarknaderna smittar av sig på Sverige. Vi bevakar därför situationen noggrant och har som alltid beredskap att vidta åtgärder om den snabbt skulle förändras.

Bakgrund

Tre amerikanska banker har kraschat de senaste dagarna – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

SVB var USA:s 16:e största bank innan kraschen och hade tillgångar på motsvarande 2 200 miljarder kronor.

Det höga ränteläget i USA föranledde kraschen.

Flera av bankens kunder började ta ut mer och mer pengar i takt med att räntan steg. För att kunna betala ut pengarna började SVB sälja obligationer. På grund av den höga räntan tvingades banken sälja med förlust.

När förlustaffärerna fick allt större uppmärksamhet började fler kunder ta ut pengar från banken, vilket tvingade SVB att sälja fler obligationer.

Det uppstod en så kallad bankrusning och till slut kastades banken omkull.

Så påverkas Sverige

Svenska pensionsbolaget Alecta hade ett större innehav i SVB och Signature Bank.

Alecta räknar med att förlora minst tolv miljarder kronor efter bankkrascherna, vilket i förlängningen kan drabba pensionsbolagets kunder.

Miljardförlusten beräknas dock inte innebära en  större förlust för svenska pensionärer.

Det förklarar Kristian Åström, ekonomireporter på SR Ekot.

– Eftersom Alecta är överkapitaliserat, vilket innebär att de har mer pengar än vad de har i åtagande att betala ut i framtiden, så behöver det inte betyda något för tjänstepensionstagarna, säger han till radion.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen


Swedbank: Stor grupp blivande pensionärer riskerar kalldusch

2024 02 27

En större del av svenskarna riskerar att få en obehaglig överraskning när pensionsåldern börjar närma sig.

Det larmet kommer från Swedbank på måndagen.

Storbanken har uppmärksammat att kunskapen om hur pensionssystemet fungerar är oroväckande låg bland svenska folket – vilket innebär att en stor grupp omedvetet kan begå misstag som blir direkt avgörande för den blivande pensionen.

Hela 60 procent av befolkningen har liten eller ingen kunskap om pensionssystemets innebörd, visar bankens undersökning som beställts från Kantar Medias Sifopanel.

– De som saknar kunskap om pensionssystemet tror i mindre utsträckning än andra att de kommer få en rimlig pension. Utan koll är det svårt att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom. 

Upptäcker för sent

De flesta får behålla minst 70 procent av sin lön när man går i pension. Men faktorer som många år i deltid eller sent inträde i arbetslivet kan kapa ersättningen rejält – samtidigt som ett par extra år i arbetet kan höja den kraftigt.

Enligt Swedbank är det dock faktorer som många upptäcker för sent.

Istället kommer det som en kalldusch när man väl kommer till insikt om vilka val som hade kunnat göras för att påverka pensionen till det bättre.

– Ju tidigare du vet vad som påverkar pensionen, desto större möjlighet har du att påverka den. Var femte över 55 år önskar att de hade haft koll på sin pension tidigare, säger Madelén Falkenhäll. 

Högre tjänstepension

En väg till högre pension är enligt Swedbank att avsätta mer till tjänstepensionen.

Banken har tidigare uppskattat att bara ett par procent högre tjänstepensionen skulle kunna motsvara drygt 2 000 kronor mer i pension varje månad för vanliga kvinnoyrken – som ofta har lägre lön än mansdominerade yrken.

– En höjd avsättning till tjänstepension skulle innebära en högre pension för många. Det har redan gjorts inom några kollektivavtal, men det skulle kunna tas ytterligare steg och kan vara värt att titta vidare på för arbetsmarknadens parter, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Swedbank slår larm: blivande pensionärer illa ute

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Natoledare går ut med sensationellt utspel

2024 02 26

Flera Natoländer överväger att skicka militära trupper till Ukraina.

Det hävdar Slovakiens kontroversielle premiärminister Robert Fico, rapporterar Reuters. 

– Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, säger Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

– Jag kan inte säga i vilket syfte och vad de kommer att göra där, fortsätter premiärministern enligt nyhetsbyrån.

Vidare varnar Fico för en ”eskalering av konflikten i Ukraina” och framhåller att ”ytterligare information inte kan avslöjas för allmänheten”.

Tvärvändning

Robert Ficos uttalande kommer kort innan måndagens stora säkerhetsmöte i Paris. Ett 20-tal europeiska ledare, inklusive Fico, ska träffas för att diskutera framtida åtgärder mot Ryssland.

Om uppgifterna stämmer skulle det innebära en tvärvändning i Natos förhållningssätt till kriget i Ukraina.

Försvarsalliansen har varit tydlig med att man inte vill sända marksoldater till Ukraina. Samtidigt har Nato stärkt sitt försvar i östra Europa som ett svar på den ryska aggressionen.

Vänligt inställd till Ryssland

Ficos uttalanden kan dock vara bra att ta med en nypa salt. Slovakiens ledare har länge intagit en ståndpunkt som har tolkats som pro-rysk.

Premiärministern har motsatt sig militärt stöd till Ukraina och har ständigt återupprepat det ryska narrativet kring kriget.

Han har bland annat  anklagat "ukrainska nazister och fascister” för att provocera Putin till att invadera Ukraina.

"Är inte för fred"

Grigorij Mesežnikov, politisk analytiker och ordförande för den slovakiska tankesmedjan Institute of Public Affairs, menar att Fico har mycket gemensamt med andra ryska sympatisörer.

Bland annat att han ställer sig bakom Moskvas “fredsinitativ”.

– Han och hans allierade hävdar att vi inte borde skicka vapen till Ukraina eftersom det kommer att få kriget att pågå längre. De säger “det kommer att bli fred om vi slutar att skicka vapen till Ukraina”, för om vi inte gör det kommer konflikten att ta slut tidigare, säger han till CNN och tillägger:

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland.

 

 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen