EKONOMI: Anders Borg utfärdar krisvarning

2023 03 24

Riksbanken måste lägga allt fokus på att säkra det finansiella systemets stabilitet.

Den menar tidigare finansminister Anders Borg i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Han uppmanar även Riksbanken att vidta stor försiktighet i myndighetens kommande ageranden.

– Man ska fästa väldigt stor vikt vid att undvika en finansiell kris. Det har stora skadeverkningar både på det ekonomiska och politiska systemet, varnar Anders Borg.

Större hot än inflationen

Anders Borg var finansminister i den regeringen som leddes av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt mellan 2006 och 2014.

Han anser att Riksbanken måste sända tydliga signaler om att räntehöjningarna tar stopp i april – då den maximalt bör höjas med 25 punkter.

Exministern menar att en finansiell kris vore ett betydligt större hot mot ekonomin än en beständig inflation nästa år.

Det senare bedömer han som osannolikt. Bland annat på grund av måttliga löneökningar och höjd arbetslöshet.

– Finansiella kriser skadar förtroendekapitalet i samhället. Det blir alltid reaktioner på att staten måste gå in och sanera banker och andra finansiella institut, säger Anders Borg till SvD.

Ny prognos

Tidigare idag släppte statliga SBAB sin nya ränteprognos.

I den förutspås att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i april, från 3,0 till 3,5 procent.

– Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, tillägger han.

Riksbankschefen: "Inte bra nyheter"

SBAB är långt från den enda banken som varnat för en kraftig räntesmäll i april.

Danske Bank har till och med prognostiserat en höjning av styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterade Dagens industri förra veckan.

Handelsbanken har förutspått samma sak.

Riksbanken själva har flaggat för en höjning mellan 0,25 och 0,50 procentenheter.

Den underliggande inflationen i euroområdet pekades av riksbankschefen Erik Thedéen nyligen ut som anledningen.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade han till Sveriges Radio Ekot tidigare i mars.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen


JUST NU: Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland hotar grannland

2025 07 14

Provskjutning från Estland väcker rysk ilska.

Nu hotar Ryssland att svara med full kraft. Svaret kommer vara "bestämt och beslutsamt", enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ryssland betonar att man kommer att försvara sina intressen i Östersjön efter Estlands senaste test av HIMARS-artillerisystem, som har ökat spänningarna i området, rapporterar Kyiv Independent.

Skarp kritik mot Baltikums militära upprustning

Dimitrij Peskov beskriver situationen som “spänd” och anklagar de europeiska kustländerna för aggressiva och provocerande handlingar.

— Den baltiska regionen är spänd på grund av de europeiska kuststaternas aggressiva politik. Ryssland har för avsikt att handfast försvara sina intressen i denna region, säger Peskov, enligt samma tidning.

Grannländer rustar upp

Estland genomförde nyligen sin första testskjutning med HIMARS mot mål till sjöss. Landet fick sina första sex robotsystem tidigare i år som en del av en regional upprustning, som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samtidigt förbereder även Litauen och Lettland sig med liknande beställningar av HIMARS och avancerade missiler.

— Faktum är att många länder bedriver provocerande handlingar i området, vilket är en uppenbar verklighet, betonar Peskov.

Spänningar mellan NATO och Ryssland

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har NATO stärkt sin militära närvaro vid östra gränsen, inklusive i Estland, Lettland och Litauen. Moskva har upprepade gånger varnat för att NATO:s ökade militära närvaro i regionen utgör ett hot mot dess säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har tidigare i år varnat för att om Rysslands aggression inte stoppas kan det leda till direkt angrepp på NATO-territorium och en bredare konflikt i Europa.

I en intervju med Sky News uttalade sig Zelensky då kraftfullt om framtidsrisken.

— Jag tror att Putin kan attackera ett Nato-land inom fem år.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen