FORSKARE: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

2023 04 19

Hälften av världens vuxna befolkning kommer att lida av närsynthet år 2050.

Det scenariot flaggar nu ett flertal experter för efter att en ny studie om skärmtid tagits fram i samarbete med brittiska företaget Vision Direct.

I så fall skulle det innebära en 30-procentig global ökning av tillståndet jämfört med idag.

Utomhustid ersätts av skärmar

Anledningarna till den dystra framtidsprognosen är dock inte enbart mängden tid framför mobilen och andra skärmar i sig.

Snarare handlar det om att barn spenderar allt mindre tid utomhus – och att sådana aktiviteter allt mer ersätts av framför allt skärmar.

Men till och med att aktivera sig med papper och penna kan under en längre tid orsaka påfrestningar för ögonen, framhålls i studien.

Störst oro för barn

Det är därför i synnerhet kring barn som den främsta oron nu ligger.

– Under de senaste 60 åren har fall av närsynthet fördubblats hos barn i åldrarna 10-16 år, säger James Morgan, talesperson för optikerjätten David Clulow, till brittiska The Sun.

Förutom arvsfaktorn pekar han specifikt på att bristande tid utomhus och för mycket fokus på objekt nära ögonen ligger bakom utvecklingen.

Ögonen behöver solljus

Synexperten fortsätter:

– Vi vet att solljus stimulerar produktionen av vitamin D och dopamin, vilket vissa studier visar är kopplat till en sund ögonutveckling. Därför är det viktigt att uppmuntra barn att vara ute så mycket som möjligt.

Allt mer beroende barn

Varningarna uppmärksammas efter att Vision Direct tagit fram en studie där 2 000 föräldrar till barn i åldern 4-18 år deltog.

83 procent visade sig använda skärmar mer nu än någonsin, ofta mer än fem timmar om dagen.

Det framgår även att 93 procent av föräldrarna medgett att barnen vant sig vid mer skärmtid under pandemin, och att drygt 40 procent kämpar varje dag med att få sina barn att göra andra saker.

Vant sig under pandemin

En annan studie, som innefattade 120 000 barn i åldrarna 6-13 år i Kina, föreslår att samhällets nedstängningar under pandemin verkar ha en direkt koppling till en betydande förändring av mängden individer som kommer att lida av närsynthet, skriver The Sun.

– Trots att barnen är tillbaka i sina klassrum har de blivit mer vana vid att spendera sin tid på spelkonsoler, appar på sina telefoner och titta på tv, säger optikern Benjamin Dumaine, som talar på uppdrag av Vision Direct.

LÄS MER: Expert varnar mobilanvändare: "Märks när man blir äldre"

LÄS MER: Ny forskning: Skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare larmar: Skärmanvändande försämrar barns lärande

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen