FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen