FORSKARE: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

2023 04 19

Hälften av världens vuxna befolkning kommer att lida av närsynthet år 2050.

Det scenariot flaggar nu ett flertal experter för efter att en ny studie om skärmtid tagits fram i samarbete med brittiska företaget Vision Direct.

I så fall skulle det innebära en 30-procentig global ökning av tillståndet jämfört med idag.

Utomhustid ersätts av skärmar

Anledningarna till den dystra framtidsprognosen är dock inte enbart mängden tid framför mobilen och andra skärmar i sig.

Snarare handlar det om att barn spenderar allt mindre tid utomhus – och att sådana aktiviteter allt mer ersätts av framför allt skärmar.

Men till och med att aktivera sig med papper och penna kan under en längre tid orsaka påfrestningar för ögonen, framhålls i studien.

Störst oro för barn

Det är därför i synnerhet kring barn som den främsta oron nu ligger.

– Under de senaste 60 åren har fall av närsynthet fördubblats hos barn i åldrarna 10-16 år, säger James Morgan, talesperson för optikerjätten David Clulow, till brittiska The Sun.

Förutom arvsfaktorn pekar han specifikt på att bristande tid utomhus och för mycket fokus på objekt nära ögonen ligger bakom utvecklingen.

Ögonen behöver solljus

Synexperten fortsätter:

– Vi vet att solljus stimulerar produktionen av vitamin D och dopamin, vilket vissa studier visar är kopplat till en sund ögonutveckling. Därför är det viktigt att uppmuntra barn att vara ute så mycket som möjligt.

Allt mer beroende barn

Varningarna uppmärksammas efter att Vision Direct tagit fram en studie där 2 000 föräldrar till barn i åldern 4-18 år deltog.

83 procent visade sig använda skärmar mer nu än någonsin, ofta mer än fem timmar om dagen.

Det framgår även att 93 procent av föräldrarna medgett att barnen vant sig vid mer skärmtid under pandemin, och att drygt 40 procent kämpar varje dag med att få sina barn att göra andra saker.

Vant sig under pandemin

En annan studie, som innefattade 120 000 barn i åldrarna 6-13 år i Kina, föreslår att samhällets nedstängningar under pandemin verkar ha en direkt koppling till en betydande förändring av mängden individer som kommer att lida av närsynthet, skriver The Sun.

– Trots att barnen är tillbaka i sina klassrum har de blivit mer vana vid att spendera sin tid på spelkonsoler, appar på sina telefoner och titta på tv, säger optikern Benjamin Dumaine, som talar på uppdrag av Vision Direct.

LÄS MER: Expert varnar mobilanvändare: "Märks när man blir äldre"

LÄS MER: Ny forskning: Skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare larmar: Skärmanvändande försämrar barns lärande

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen