Kremls utspel: Varnar för invasion

2023 03 30

Syftet påstås vara att största den nuvarande belarusiska regeringen som leds av diktatorn Alexandr Lukasjenko.

Det säger Rysslands vice utrikesminister Mikhail Galuzin i en tv-intervju, enligt regimtrogna mediebyrån TASS.

– Under de senaste månaderna har retoriken från medlemmar av “belaruriska nationalistiska formationer” som kämpar vid sidan av Ukrainas väpnade styrkor i Donbas, som aktivt stöds av Kyivregimen och dess västerländska materialhanterare, hårdnat avsevärt, säger toppdilpomaten.

"Fullskalig invasion av fienden"

Mikhael Galuzin uppmanar belarusisk säkerhetstjänst att, med stöd av regionala styrkor, ta hänsyn till riskerna för en "fullskalig invasion av fienden”, skriver den ryska nyhetsbyrån.

– Ledarna och befälhavarna för dessa legosoldater säger öppet att de i framtiden planerar att använda sin stridserfarenhet för att med våld störta den nuvarande belarusiska ledarskapet, påstår den vice utrikesministern.

– Med detta i åtanke kan man inte utesluta en möjlig utplacering av sådana sabotagegrupper i republiken.

Lukasjenko pressas

Lukasjenko uppges nu utsättas för stor press av Vladimir Putin. I veckan bekräftade Ryssland planer på att placera ut taktiska kärnvapen i just Belarus.

Det senaste utspelet från Rysslands vice utrikesminister har inte gjorts utan Putins godkännande, tror Artyom Shraibman, politisk analytiker från Belarus.

– Han (Lukasjenkjo, red. anm.) har gett upp mycket militär självständighet, men har fått ekonomiska fördelar i utbyte. Jag är rätt säker på att han ser bytet som en framgång, säger han till Newsweek.

"Kärnvapengisslan"

Att kärnvapen placeras ut i Belarus kommer att bidra till att destabilisera landet. Det anser Oleksij Danilov, ledare i Ukrainas säkerhetsråd.

– Kreml har tagit Belarus som kärnvapengisslan, framhöll han nyligen på Twitter. 

Draget har även hånats från den ukrainska regeringen.

– Putin erkänner att han är rädd att förlora och allt han kan göra är att skrämma med taktiker, twittrade Volodymyr Zelenskys rådgivare Mykhailo Podylak.

Attackerades inifrån

För en månad sedan skakades Belarus av rapporter om explosioner utanför landets huvudstad.

Ett ryskt radarplan hade sprängts i bitar – en aktion som belarusiska oppositionsgruppen Bypol tog på sig ansvaret för.

Strax innan hade uppgifter om nya läckta dokument avslöjat en rysk plan om att mer eller mindre helt ta över grannlandet.

– Rysslands mål gällande Belarus är det samma som med Ukraina, skillnaden är att i Belarus förlitar de sig på tvång snarare än krig, sade Michael Carpenter, USA:s ambassadör till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.

LÄS MER: Uppgifter: Putins brutala plan för att ta över Belarus avslöjad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen