Kreml bekräftar nya kärnvapenplaner

2023 03 27

Ryssland kommer att placera strategiska kärnvapen i grannlandet Belarus.

Moskva har inte ändrat sina planer, trots påtryckningar från väst.

– Rysslands planer påverkas inte av sådana reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

Starka reaktioner

I helgen meddelade den ryska diktatorn Vladimir Putin att han avser att placera strategiska kärnvapen på Belarus territorium.

Västvärlden reagerade direkt.

Nato uppgav att man följer situationen noga och Ukraina kallade till ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd.

–  Vi förväntar oss effektiva åtgärder från Storbritannien, Kina, USA och Frankrike som ett svar på Kremls kärnvapenutpressning, framhöll Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande. 

Även EU har reagerat på Putins kärnvapenutspel.

Enligt unionens utrikesrepresentant Josep Borell är EU redo att införa nya sanktioner mot Belarus om ryska kärnvapen placeras i landet.

Förflyttas i sommar

Ryska kärnvapnen kommer att vara på plats i grannlandet till sommaren.

– Vi kommer att slutföra byggandet av en speciell lagringsanläggning för strategiska kärnvapen den 1 juli, sa Putin till rysk tv i helgen.

Enligt diktatorn bryter inte Rysslands agerande mot internationella överenskommelser om icke-spridning av kärnvapen.

Putin anser att hans nya beslut följer samma linje som USA drivit i flera år.

Diktatorn pekar på att militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet lagrar amerikanska kärnvapen.

Ett argument som västvärlden omedelbart har avisat.

– Jämförelsen om kärnvapendelning inom Nato  är missvisande och motiverar inte det steg som aviserats av Ryssland, säger en representant i det tyska utrikesdepartementet till AFP.

Handlar om Belarus

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är Putins kärnvapenutspel inte en reaktion på något som hänt just nu.

Paasikivi ser det som en del av diktatorns strävan att försöka knyta Belarus närmare Ryssland.

– Det här är i linje med Putins strävan att förändra säkerhetsordningen i stort, säger överstelöjtnanten till SR Ekot.

Paasikivi konstaterar dock att en utplacering av kärnvapen i Belarus ”skärper hoten mot väst”.

Risken för att Ryssland kommer att använda kärnvapen bedömer han som oförändrat, trots eskaleringen.

– Den risken är inte större än tidigare. Att gå från konventionella stridsmedel i Ukraina till att använda kärnvapen tror jag fortfarande är ett lika stort steg som för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Donald Trump: ”Jag vill inte ens tänka tanken”

2025 07 15

För knappt ett år sedan var Donald Trump centimeter från döden.

Åtta skott avfyrades av 20-årige Thomas Matthew Crooks mot den nuvarande amerikanska presidenten under ett kampanjmöte i Butler, Pennsylvania.

Ett av dem träffade Trump i höger öra. En person i publiken dog och ytterligare två skadades allvarligt av skottlossningen.

– Gud skonade mitt liv av en anledning, framhöll republikanen när han knappt fyra månader senare vann valet och blev USA:s 47:e president.

Vill inte ens tänka tanken

Men om nära döden-upplevelsen förändrade Trump har presidenten inte reflekterat kring.

Faktum är att han inte ens vill tänka tanken.

Det framhåller Trump i en intervju med BBC i samband med årsdagen för mordförsöket.

– Jag gillar inte att tänka tanken på om det förändrade mig.

– Det skulle kunna förändra mitt liv, säger presidenten om att “älta frågan”.

“Häpnadsväckande”

I samma intervju säger Trump att det var “häpnadsväckande” att Natoledarna gick med på att öka försvarsutgifterna till 5 procent av respektive lands BNP.

Nato har gått från att vara “föråldrat” till “raka motsatsen” eftersom alliansen “betalar sina egna räkningar”.

– Ingen trodde att det var möjligt, säger Donald Trump.

LÄS MER: Sverige hotar Trump

Avslöjar: trodde på deal vid fyra tillfällen

Trump kommenterar även den senaste händelseutvecklingen vad gäller det prestigefulla, och enligt de flesta experter, omöjliga vallöftet om att uppnå fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar.

Nu har det snart gått ett halvår sedan Trump installerades.

– Vi jobbar på det, säger presidenten.

– Vi kommer att ha ett bra samtal. Jag säger: “Det är bra, jag tror att vi är nära att få det klart” och sedan river han (Putin) ned en byggnad i Kyiv.

Trump avslöjar också att han vid fyra tillfällen trott att han en överenskommelse med Ryssland om att avsluta kriget varit aktuellt.

– Jag är besviken på honom, men jag är inte klar med honom. Men jag är besviken på honom, säger Trump om den ryska diktatorn.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


JUST NU: Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 15

Svenska utlandsveteraner rasar mot SD och kräver att regeringen agerar.

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen