Regeringen pekar ut tre hot mot Sveriges säkerhet

2023 02 17

– Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Det var regeringens budskap när justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff under fredagseftermiddagen gav en lägesbild över brottsligheten.

– 2023 har inletts på ett väldigt brutalt sätt, säger ministern

"Inhemsk terrorism"

Enligt regeringen är läget sedan årsskiftet “extremt”.

– Vi kunde stänga 2022 med det mörka rekordet av 62 dödsskjutningar.

Gunnar Strömmer tillägger:

– Våldet kan bara beskrivas som väldigt grovt och hänsynslöst. Jag har tidigare beskrivit det som inhemsk terrorism. En sak som kännetecknar det är hänsynslöshet och likgiltighet inför risker för tredje man.

Flera satsningar

På presskonferensen lyfter Strömmer även fram fem områden som regeringen identifierat som särskilt kritiska för att vända utvecklingen.

Det rör sig om satsningar som man redan tagit beslut om, det vill säga utredningar om bland annat visitationszoner och anonyma vittnen.

Även satsningar på polis och rättsväsende nämns bland justitieministerns exempel.

Pekar ut tre hot

Gunnar Strömmer uppmärksammar även tre specifika hot mot Sveriges inre säkerhet.

Det rör dels hot från auktoritära stater med expansiva ambitioner, i synnerhet Ryssland efter dess olagliga invasion i Ukraina.

Nummer två är terrorhotet mot Sverige som fortsatt ligger på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt justitieministern rör det sig främst om islamistiskt och högerextremt hot från ensamma aktörer.

"Extrem situation"

Det tredje hotet på ministerns lista hör till den organiserade brottsligheten.

– Som alla känner till har det varit en extrem situation. Den vågen har inte brutits även om den tryckts tillbaka i hög grad från den mobilisering som polisen gjort, säger Gunnar Strömmer och syftar på våldsvågen i Stockholm som följt sedan en dödsskjutning i Rinkeby på juldagen.

Polisen vädjar till militären

Rikspolischefen Anders Thornberg uttalade sig i veckan om att han tror att det är fullt möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men i så fall behöver polisen hjälp – av militären.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till Dagens Nyheter.

Även regeringen har nyligen öppnat för ett sådant typ av samarbete mellan myndigheterna.

LÄS MER: Statsministern: "Det blir värre och värre"

LÄS MER: Allvarliga uppgifter: Alla poliser förbereds på terrorattack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Minst 136 000 svenskar har samma diagnos – många vet inte om det

2025 11 04

Omkring 136 000 personer i Sverige lider av det som kallas för dermatillomani.

Många har aldrig ens hört talas om diagnosen och mörkertalet är sannolikt stort.

Det handlar om vad som ofta kallas för skin picking disorder, det vill säga ett tvångssyndrom där personen pillar upp sår i huden.

Tillståndet finns kategoriserat i diagnosmanualen DSM under “Tvångssyndrom och liknande tillstånd”.

– Det är ju många människor som plockar och klämmer på huden eller biter på naglarna, men kriterierna för dermatillomani är om beteendet orsakar skador och ger upphov till ett lidande som påverkar ens funktion, säger psykoterapeuten Mia Asplund till SvD.

Kan pågå i timmar

Inte sällan handlar det om att man pillar upp sår på fingrarna kring naglarna. Det kan också röra att man river av finnar eller förhårdnader på huden.

Beteendet kan pågå i timmar.

Enligt Mia Asplund skäms många för att det inte går att kontrollera. Och det är många som känner att de måste dölja sina sår och därför drar sig undan.

– Det kan handla om att reglera känslor genom att distrahera sig med annat, men det kan också bero på att man känner njutning av att pilla, att man får en viss tillfredsställelse av att jämna till eller klämma ut någonting, säger psykoterapeuten.

Ärftliga faktorer

Svensk ocd-förbundet framhåller att forskning har visat att det finns en ärftlig faktor när det gäller vem som drabbas av dermatillomani.

Diagnosen är vanligare hos folk som har ocd eller där det finns i släkten. Hela 75 procent av dem med tillståndet är kvinnor.

– De flesta som har dermatillomani river på huden med naglarna men det är också vanligt att pincetter, nålar eller andra föremål används, förklarar ocd-förbundet.

LÄS MER: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Då ska du söka vård

Det finns ingen medicinering tillgänglig för dermatillomani. Diagnosen behandlas i regel med kognitiv beteendeterapi.

Om besvären påverkar dig i vardagen är det viktigt att söka vård, betonar sjukvårdsupplysningen 1177.

– Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning om du har tvångstankar eller tvångshandlingar och de påverkar din vardag så mycket att det är svårt att ha en bra tillvaro, uppmanar 1177.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

Rysk bransch “dödförklarad” – vänder blickarna mot Sverige

2025 11 04

Den ryska bilindustrin störtdyker.

Efter att västerländska biltillverkare lämnat på bred front till följd av invasionen av Ukraina 2022 ansågs branschen vara “kliniskt död” i Ryssland.

Därefter skedde en viss återhämtning under 2023.

Men nu kollapsar industrin på nytt. Under årets första nio månader har den ryska bilproduktionen sjunkit tillbaka till de lägsta nivåer som sågs under krigets första år, rapporterna Pravda och The Moscow Times.

– Det finns inga tydliga tecken på att konsumenternas köpkraft kommer att öka under det närmaste året eller två. I år har det varit en nästan perfekt storm, framhåller marknadsaktörer i tidningarna.

Stupar med 20 procent

Mellan januari och september stupade bilproduktionen i Ryssland med 20 procent, enligt statistik från Ryssland federala statistiktjänst.

Nedgången har ökat för varje kvartal som gått. De tre sista månaderna rasade produktionen med så mycket som 26,7 procent.

– Under det första året av det fullskaliga kriget förlorade bilindustrin cirka 50 procent av sin produktion och den totala bilproduktionen i Ryssland minskade till 450 000 enheter – den lägsta nivån sedan början av 1970-talet, innan bilfabrikerna etablerades i Gorkij och Toljatti i Sovjetunionen, förklarar Pravda.

LÄS OCKSÅ: Ryssar rasar mot rysk tv: “Landsförräderi”

Försökt stjäla från Sverige

Enligt The Moscow Times minskade försäljningen av nya bilar i Ryssland med 22 procent mellan januari och september.

Det har fått Ryssland att rikta blickarna mot Sverige.

Tidigare år uppgav företaget Larmtjänst, som ägs av försäkringsbolagen, att stulna bilar transporteras vidare till den ryska diktaturen för att säljas öppet på marknaden. I januari låg tusentals västeuropeiska premiumbilar ute på Avito, Rysslands största digitala marknadsplats.

Europeiska bilar anses signalera lyx och status, menar Niclas Antonsson, utredningsinspektör på Larmtjänst.

– Det är ett jättestort sug. Med anledning av kriget har nybilsförsäljningen upphört i Ryssland, sade han till SR tidigare i år.

Flera internationella medier har tidigare rapporterat att bilsmuggling från EU-länder till Ryssland pågår för fullt, bland annat via Finland.

LÄS MER: “Sverige retar Ryssland till vansinne”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen