JUST NU: ”Vem säger att Ukraina existerar om två år”

2022 06 15

Dmitrij Medvedev var Rysslands president under fyra år, från 2008 till 2012.

Numera är han vice ordförande i landets säkerhetsråd.

Under Rysslands invasion har han stått för flera hätska uttalande, som riktats mot Ukraina, men även mot Nato och Sverige.

I dag var det dags igen.

Ifrågasätter Ukrainas existens

I ett inlägg på Telegram ifrågasätter Dmitrij Medvedev Ukrainas framtida existens. 

– Jag såg ett meddelande om att Ukraina vill ta emot flytande naturgas från sina utländska ”ägare” och betala för leveransen om två år. Annars kommer de helt enkelt frysa i vinter. Det finns bara en fråga. Vem säger att Ukraina ens existerar på världskartan om två år?

Avslöjar Rysslands huvudmål

Ukrainas president Volodymyr Zelenskys före detta rådgivare Iuliia Mendel konstaterar att ex-presidentens uttalande avslöjar Rysslands ambitioner med invasionen.

– Rysslands före detta president tvivlar på om Ukraina kommer att existera om två år. Genom detta avslöjar han den ryska politikens huvudmål och bevisade återigen att den ryska eliten fastnat i geopolitiska anspelningar utan respekt för den nuvarande världsordningen, skriver hon på Twitter.

Varnat för kärnvapenkrig

Det är inte första gången som Dmitrij Medvedev står för ett ytterst kontroversiellt uttalande.

Han har tidigare varnat Nato och Europa för ett framtida kärnvapenkrig.

– NATO-länder som pumpar in vapen i Ukraina, förser och tränar trupper med utrustning, skickar in legosoldater och genomför övningar nära våra gränser ökar sannolikheten för en konflikt mellan Nato och Ryssland. En sådan konflikt riskerar alltid att utvecklas till ett fullskaligt kärnvapenkrig. Det här kommer att bli ett katastrofalt scenario för oss alla, hävdade han i början av maj.

Har hotat Sverige

I mitten av april hotade Medvedev Sverige. Han konstaterade att ett svenskt medlemskap i Nato kommer att få konsekvenser.

Dmitrij Medvedev betonade att Sverige officiellt kommer att ses som en “motståndare” om man ansluter till Nato. Han sa även att det skulle få Ryssland att “vidta åtgärder”. 

– Om vi blir tvingade, tja… kom ihåg att det inte var vi som föreslog detta, sa Medvedev enligt The Independent.

Förnekar massmorden

I början av april förnekade Dmitrij Medvedev att ryska styrkor låg bakom massmorden i Butja. Han kallade bilderna på döda civila för ”ukrainsk propaganda”.

– Det är förfalskningar som mognat i den cyniska fantasin skapad av ukrainsk propaganda, sa han i ett uttalande, enligt The Guardian.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 06 30

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen