Valrörelsen startar i kväll – partiledardebatt på TV kl 20.00

2022 02 07

Statsminister Magdalena Andersson (S) gör sin första tv-debatt som partiledare.

 

I hennes debut kommer fokus riktas mot två ämnen.

Klimatet och elpriserna

Det första av två ämnen som partiledarna kommer att diskutera är klimatet. Två huvudsakliga fokusområden kommer debatteras – de rekordhöga elpriserna och gruvbrytning.

En bred fråga som kan kopplas till både klimatet, energipolitiken och hushållens ekonomi. Ingen har nog missat att elpriserna har uppnått rekordhöga kostnader för konsumenter under vintern.

Gruvbrytning och mineraler

Ett ämne som kanske inte är lika upptvistat som frågan om höga elpriser. Men likväl en viktig fråga. Mineraler behövs om Sverige ska klara klimatomställningen. Fler batterier kräver fler mineraler – i allt från vindkraftverk till bilbatterier.  

Brottsligheten

Nästa ämne i debatten är brottslighet. De två huvudämnena som kommer att diskuteras är ungdomsstraff och utsatta områden.

Gällande frågan om höjda straff för unga råder det stora åsiktsskillnader hos partierna och debatten kan få en hård tongång.

Att hålla koll på

Det finns mycket att hålla koll på under årets första tv-debatt. För det första, hur samspelta är de fyra högerpartierna: L, SD, M och KD?

Under söndagen gick partierna ut med en gemensam debattartikel om energipolitiken, undertecknad av samtliga partiledare. Ett tecken på att högersidan vill visa upp en enighet inför valrörelsen.

Lyckas partierna på högerkanten hålla ihop under kvällen? Det återstår att se.

Annie Lööf och mitten

Centerpartiets partiledare Annie Lööf pratar fortsatt om ”den breda mitten”. Hon vill inte placeras sig själv och hennes parti på någon sida. En svår balansgång. Lyckas hon med bedriften ikväll, eller kommer Annie Lööf luta åt något håll?

Pressade partier

Senaste opinionsundersökningen från Novus visade på låga siffror för MP och L. Miljöpartiet fick 3,5 procent av väljarnas stöd. Liberalerna uppnådde ett ännu lägre resultat – endast 2,7 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på Nyamko Sabunis parti, enligt siffror från undersökningen.

Två partier som därmed är pressade och behöver leverera under kvällens debatt. Stor press på Märta Stenevis och Nyamko Sabunis axlar.

Debuten

Sist men inte minst. Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) debut. Många har framhävt henne som en bättre debattör än hennes föregångare, Stefan Löfven. Hur kommer Magdalena Andersson att hantera kvällens debatt?

Det och mycket mer får vi reda på klockan 20.00 i TV4.

Foto: Moderaterna och Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen