Fyra partiledare i gemensamt utspel för första gången

2022 02 09

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först, framhåller de fyra partiledarna ikväll.

Presenterar fyra förslag

Moderatledaren Ulf Kristersson, SD-ledaren Jimmie Åkesson, KD-ledaren Ebba Busch och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni går ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de presenterar fyra förslag för en ny energipolitik i Sverige.

Första gången tillsammans

Det är första gången som de fyra partiledarna för högersidan går ut tillsammans med ett utspel och att det handlar om energin är ingen slump. Frågan har hettat till ordentligt i svensk politik och de fyra partiledarna vänder sig till de svenska hushållen.

S och MP boven i dramat

– De svenska hushållen kämpar just nu med extremt höga elpriser. Människor vittnar om att de inte vågar ha normal rumstemperatur av rädsla för kostnaden. Andra tvingas ta banklån när elräkningen har mång­dubblats. Den oroande utvecklingen hotar också svenska jobb. Det är Social­demokraternas och Miljö­partiets orealistiska energi­politik som lett fram till denna situation, framhåller partiledarna för M, SD, KD och L.

Sätter Sveriges intressen först

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först. För att på kort sikt lindra på trycket för hushåll och företag har Moderaterna, SD, KD och Liberalerna föreslagit att elskatten ska sänkas. Regeringen har kontrat med ett förslag som inte ens träffar hälften av de drabbade hushållen, och inga företag, poängterar partiledarna och betonar att det behövs ett maktskifte och en ny energi­politik.

Kräver även kärnkraft

– En stabil och ren elproduktion och el till rimligt pris är helt grund­läggande för att vi ska kunna klara klimat­omställningen och minska våra utsläpp. Till 2045 räknar man med att efterfrågan på ren el kommer att dubbleras gentemot i dag för att klara elektrifieringen av våra transporter och industri.

– Detta är en välkommen utveckling som inte bara kommer resultera i minskade utsläpp, utan även i framtidens jobb. Men då kommer vi behöva alla fossilfria alternativ: vind-, vatten-, och kärnkraft.

S och MP har varit bakåtsträvande

– Den politik som regeringen fört har varit bakåt­strävande. Social­demokraterna och Miljö­partiet har lagt ned kärnkrafts­reaktorer utan en plan för hur de ska ersättas, anser de fyra partiledarna som menar att kraftigt varierande priser är ett tecken på att den nuvarande energi­politiken har misslyckats.

Kärnkraftsmotståndet destruktivt

M, SD, KD och L framhåller att kärnkraften har en nyckelroll.

– Det går inte att förena en god samhälls­utveckling för alla med en energi­produktion som inte går att planera. När energi­tillgången styrs av vädret kommer det drabba svenska hushåll och företag negativt. Detta är vatten­delaren i klimat­politiken. Det är därför kärnkrafts­motståndet från de rödgröna är så destruktivt.

Utveckla istället för avveckla

Partierna anser att kärnkraft är det enda alternativet för att tillföra planerbar fossilfri elproduktion i stor skala.

– Våra fyra partier är eniga om att lösningen på Sveriges problem inte ligger i att avveckla den svenska kärnkraften, utan i att utveckla den. Här presenterar vi fyra förslag för en ny energi­politik:

Förslag 1

Sätt upp målet att Sverige ska ha en helt fossilfri energi­försörjning. Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del.

Förslag 2

Uppdra åt Energi­myndigheten att i sin långsiktiga scenario­analys inkludera scenarier där Sverige når sina klimatmål. Myndigheten ska beskriva vad som krävs för att uppnå klimat­målen, även om det inkluderar kärnenergi.

Förslag 3

I nästa budget kommer vi tillsätta resurser till Strålsäkerhets­myndigheten för att ta fram ett svenskt regelverk för ny kärnkraft. Myndigheten bör även uppdras att ta fram ett snabb­spår för att acceptera typ­godkännanden av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige.

Förslag 4

Avskaffa förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än vid de befintliga kärnkraft­verken. Även förbudet mot fler än tio reaktorer i kommersiell drift måste avskaffas. Nya reaktorer blir förmodligen mindre än dagens och fler behövs.

Kritiskt vägskäl

De fyra partiledarna betonar att kärnkraften och vattenkraften utgör basen i svensk elförsörjning och att det förnybara spelar en viktig roll.

–Sverige befinner sig vid ett kritiskt vägskäl. Nästa regering måste skapa förutsättningar för nya reaktorer för att kunna klara klimat­omställningen, och förse företag och hushåll med el till rimligt pris. Social­demokraterna tillsammans med Miljö­partiet, Center­partiet och Vänster­partiet kommer inte klara det, men det kommer vi, framför partiledarna i SvD i kväll.

TV4 måndag kväll

I morgon måndag äger den första TV-debatten rum mellan partiledarna under valåret 2022 som nu drar igång allt mer. Det är även premiär för Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson i TV-debattsammanhang med alla åtta partiernas ledare.

Foto: Axel Adolfsson, Moderaterna, Jimmie Åkesson Instagram, Kristdemokraterna, Magnus Fröderberg, Liberalerna

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen